Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Var kan jag kontrollera om det finns obetalda skatte- eller socialförsäkringsskulder?

Hej!
Enligt Skatteverket pressmeddelande och uppdaterad information bedömer de uppgifter som offentliga myndigheter kunnat få ut tidigare om skuld på skattekonto, in och utbetalningar och skuld till kronofogden som sekretess. Det hänvisas till olika sätt att få ut uppgifter så som telefonservice, begära ut uppgift från den företagare som har rätt att ta ut uppgifter från sitt skattekontot m.m. Det är ju fortfarande gratis att få uppgifterna (som jag kan läsa mig till) så frågan är om vi kräver uppgiften från anbudsgivare och om de inte lämnar ut uppgiften ska vi ringa Skatteverket? På vilket sätt ska samtal dokumenteras så att det håller som bevis? Detta innebär ett förändrat arbetssätt - hur skulle ni rekommendera att den offentliga myndigheten genomför kontrollen?

Kommentarer

  • Hej Marina,

    Svaret på frågan tar utgångspunkt i lagen om offentlig upphandling (LOU), men kan vara relevant även för upphandling enligt lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF).

    Praktiska konsekvenser av Skatteverkets bedömning
    Skatteverkets bedömning att uppgifter i skattekontot omfattas av sekretess innebär bland annat att uppgift om att en leverantör har en restförd skatte- eller socialförsäkringsskuld hos Kronofogdemyndigheten inte längre lämnas ut via Skatteverkets blankett SKV 4820 eller tjänsten ”E-transport”. Den uppgiften är däremot i regel offentlig hos Kronofogdemyndigheten. Nedan redogör vi för konsekvenserna av Skatteverkets bedömning utifrån ett upphandlingsrättsligt perspektiv.

    Bevis vid kontroll av uteslutningsgrunden avseende obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter
    Enligt upphandlingsreglerna kan två olika typer av bevis användas vid kontroll av uteslutningsgrunden avseende obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter. Dessa är:
    1. intyg som har utfärdats av en behörig myndighet i den berörda staten, och i andra hand
    2. en utsaga som leverantören har lämnat på heder och samvete inför ett behörigt organ eller av en liknande försäkran.
    Om ett intyg kan utfärdas av en behörig myndighet i den berörda staten får den upphandlande myndigheten inte begära in en sanningsförsäkran enligt den andra punkten ovan.

    Vad gäller bevis för att en leverantör fullgjort sina skyldigheter gällande skatter och socialförsäkringsavgifter har Upphandlingsmyndigheten tidigare i sin vägledning om ESPD-systemet hänvisat till Skatteverkets blankett SKV 4820 samt deras tjänst ”E-transport” som ett intyg från en behörig myndighet. Med anledning av att Skatteverkets ställningstagande innebär att uppgift om restförd skatte- eller socialförsäkringsskuld inte längre framgår av dessa intyg ser vi över vilka uppdateringar som behöver göras av vägledningen.

    I lagen och i förarbetena ges ingen närmare vägledning om vilka krav som ställs för att någonting ska anses vara just ett intyg från en behörig myndighet. Det är med andra ord till exempel oklart om en muntlig uppgift från den behöriga myndigheten kan anses utgöra ett intyg enligt bestämmelsen. Oavsett denna oklarhet finns det flera fördelar med att inhämta uppgifterna skriftligt. Bland annat står det då klart varifrån uppgifterna kommer, vilken tidpunkt de avser och missförstånd kan undvikas.

    Direktivstyrd upphandling
    I en direktivstyrd upphandling, som därför omfattas av ESPD-systemet (se inlägget I vilka upphandlingar gäller ESPD-systemet?i vår Frågeportal), får en leverantör lämna en egenförsäkran. Lämnar leverantören in en egenförsäkran kan den upphandlande myndigheten inte direkt kräva att få in bevis avseende skatter och socialförsäkringsavgifter. Används egenförsäkran finns två olika situationer där leverantören i ett senare skede inte är skyldig att lämna in slutliga bevis när den upphandlande myndigheten kontrollerar om någon uteslutningsgrund föreligger. Dessa situationer är om den upphandlande myndigheten
    1. redan har tillgång till materialet, eller
    2. själv har möjlighet att kostnadsfritt få tillgång till intyg eller relevant information direkt med hjälp av elektroniska medel.
    Om egenförsäkran används uppkommer frågan om en leverantör inte är skyldig att lämna in bevis om restförd skatte- eller socialförsäkringsskuld till den upphandlande myndigheten enligt den andra punkten ovan. Vad gäller kravet på direkt tillgång framgår av förarbetena till lagen att detta innebär att den upphandlande myndigheten själv ska kunna hämta beviset ur exempelvis en databas. Att myndigheten har möjlighet att indirekt få tillgång till beviset genom exempelvis en begäran om utlämnande av allmän handling hos den myndighet som har hand om databasen, medför enligt förarbetena inte att leverantören befrias från skyldigheten att själv lämna in beviset. Tillgången ska också vara kostnadsfri.

    Det står idag inte klart för Upphandlingsmyndigheten om Kronofogdemyndighetens hantering av uppgifterna innebär att punkten två ovan är uppfylld. Om Kronofogdemyndigheten inte kan erbjuda direkt elektroniskt tillgängliga uppgifter kostnadsfritt blir konsekvensen alltså att den upphandlande myndigheten ska vända sig till leverantören, som i sin tur får lämna in intyget till den upphandlande myndigheten.

    Om leverantören inte använder egenförsäkran ska leverantören lämna in aktuella bevis med anbudet.

    Upphandlingsmyndighetens ställningstagande att det är lämpligt att den upphandlande myndighet själv hämtar in uppgifter om obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter från leverantörer som är skattskyldiga i Sverige. Detta trots att leverantören är skyldig att lämna in det på begäran.

    Inte direktivstyrda upphandlingar
    Även vid inte direktivstyrda upphandlingar, som därför inte omfattas av ESPD-systemet gäller bestämmelserna om vilka bevis en upphandlande myndighet ska och i vissa fall får begära in gällande uteslutningsgrunderna.

    Vid sådan upphandling finns dock även en bestämmelse om att den upphandlande myndigheten själv ska hämta in uppgifter från behörig myndighet om en leverantör har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter och socialförsäkringsavgifter i Sverige. En upphandlande myndighet som tidigare har hämtat in uppgifter genom en SKV 4820 eller tjänsten ”E-transport” måste därför för att få motsvarande information istället vända sig till Kronofogdemyndigheten för att ta reda på om leverantören har en restförd skatte- eller socialförsäkringsskuld.

    Läs mer
    Läs om hur du hämtar in uppgifter om leverantörers obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter och ny bedömning från Skatteverket påverkar hantering av bevis vid upphandling på vår webbplats. Läs mer om situationer när en leverantör inte är skyldig att ge in bevis i Upphandlingsmyndighetens vägledning ESPD-systemet, s. 30–37.

    Källhänvisningar
    • 15 kap. lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – egenförsäkran och utredning om leverantörer
    • 15 kap. 7–9 §§ LOU – vilka bevis en upphandlande myndighet kan kräva av en leverantör för kontroll av uteslutningsgrunden avseende obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter
    • 15 kap. 5 § LOU – situationer när en leverantör inte är skyldig att lämna in slutliga bevis till myndigheten
    • prop. 2015/16:195, s. 1101 – tolkning av innebörden att ha direkt tillgång till bevis
    • 19 kap. 18–19 §§ LOU – kontroll om en leverantör har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter och socialförsäkringsavgifter vid upphandling enligt 19 kap. LOU.
    Uppdaterad: den 17 oktober 2019

    Med vänlig hälsning,
    Mattias Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.