Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Ställa krav på byggvarubedömningen

Hej,

Jag undrar om vi som kan ställa krav i våra upphandlingar att produkter som våra entreprenörer tillhandahåller ska uppfylla krav ställda i byggvarubedömningen?

Byggvarubedömningen är en icke vinstdrivande ekonomisk förening som ägs av ett antal aktörer inom fastighetsbranschen såsom ex. stockholmshem,familjebostäder, SISAB osv..
Föreningens syfte är att möjliggöra att välja hållbara byggvaror på ett medvetet sätt samt att tillhandahålla effektivt förvaltningsverktyg avseende information och spårning av ämnen.

Det finns tre stycken olika aktörer på marknaden som bedömer byggvaror.
Basta, Sunda Hus och BVB.
Alla bedömer de byggvaror men med lite olika kriterer.

Vi använder oss av BVBs projektverktyg för att hantera bedömda byggvaror samt att hantera avvikelser av byggvaror.

För att få tillgång till BVB krävs en betalande licens.

Kommentarer

  • Hej
    Tack för din fråga!
    För att inte riskera att kraven strider mot principen om transparens och principen om likabehandling så bör kraven (den tekniska specifikationen) vara tydlig i förfrågningsunderlaget och vara tillgänglig.

    I EU-domstolens dom C368-10 förtydligar domstolen kraven på transparens och anger att krav i upphandlingen ska kunna utläsas ur förfrågningsunderlaget. Det är viktigt för likabehandlingen att alla anbudsgivare har samma version av kraven och därför att upphandlaren har kontroll över förfrågningsunderlaget. En utförligare text bör därför användas i förfrågningsunderlaget istället för hänvisningar till webb-sidor eller system som upphandlaren inte har kontroll över.
    Med utförligare text avses en beskrivning av vad kravet innebär, i detta fall exempelvis vilka egenskaper som ett ämne inte får ha och över vilka halter ämnet inte får förekomma etcetera.

    Upphandlingsmyndigheten har därför ett krav för som stöd för upphandlande myndigheter att minska miljö- och hälsofarliga ämnen i byggvaror och kemiska produkter. Det finner man här:
    http://www.upphandlingsmyndigheten.se/hallbarhe...

    Kravnivåerna motsvarar innehållskriterierna i BASTA och Byggvarubedömningens kemiska kriterier samt SundaHus i Linköping AB: s funktion "Upphandlingsmyndighetens kriterier" i deras system SundaHus Miljödata. Kravet fungerar även mot andra system som har bedömningsnivåer med likvärdiga kriterier och halter. Upphandlingsmyndighetens krav och kriterier är uppbyggda så att man kan använda dem oavsett vilket bedömningssystem man använder så länge som bedömningar görs med kemisk expertis och enligt kraven.

    Om upphandlande myndighet (UM) har ett specifikt system som man vill att entreprenören ska använda för att registrera byggvaror och kemiska produkter i så bör man kunna ange i förfrågningsunderlaget att det i entreprenaden eller i köpet av varorna också ingår ett uppdrag att registrera varorna på UM:s ”konto” i ett specifikt system. Då med en licens eller lösen etcetera som UM tillhandahåller och UM står kostnaden för och leverantören har möjlighet att (på något vis) ta ut en ersättning för själva arbetet att registrera (etcetera) varor i systemet.

    Att kräva att leverantören själv ska ha eller skaffa ett konto/licens i ett specifikt system för att få leverera till UM så riskerar det däremot att strida mot likabehandlingsprincipen och eventuellt också mot proportionalitetsprincipen.

    Med vänlig hälsning

    Jens
  • Jag undra om det är möjligt att ersätta erat förslag på bifogad bilaga till förfrgåningsunderlaget "MSR_Materialval_bilaga_tabell2_alt 2" med denna bilaga där det framgår hur byggvarubedömningen bedömningskriterier ser ut ? https://www.byggvarubedomningen.se/globalassets...

    Vi avser att använda kraven för basnivån bilaga 1.

    http://www.upphandlingsmyndigheten.se/hallbarhe...

    Katarina
  • Hej
    Det är möjligt att ersätta kriterierna i bilagan "tabell 2" med någon annan bilaga som preciserar kravet. Men tänk då på att ange vilka nivåer som gäller i bilagan, om det finns fler nivåer i ersättningsbilagan. Det vill säga så att ersättningsbilagan inte är otydlig, eller ställer krav som strider mot andra principer så som likabehandling, proportionalitet med mera.

    Den som byter ut bilagan mot en ny bör också tänka igenom hur de nya kravnivåerna kan följas upp (uppenbarligen genom Byggvarubedömningen i ert fall) och bör också tänka på vilka andra sätt att följa upp och verifiera kraven som då är likvärda. Det för att upprätthålla likabehandlingsprincipen i upphandlingen.

    En annan aspekt av frågan är om marknadstillgången på varor är annorlunda om "tabell 2" byts ut mot en bilaga med andra kravnivåer. Den analysen har vi inte möjlighet att genomföra utan måste genomföras av den upphandlande enheten/myndigheten. Byggvarubedömningen är i och för sig ett väletablerad system och säkerligen kan de hjälpa er med underlag till en sådan marknadsanalys.

    Trevlig helg!

    Jens
  • Blir det någon förändring gällande möjligheten att kräva ett specifikt miljöbedömningssystem i offentlig upphandling, exempelvis Byggvarubedömningen i och med den nya lagen om märkning? Tack och trevlig helg
    Johanna
  • Hej!
    I nya LOU, 9 kap. Tekniska krav, §§12-15, står bestämmelserna om märkning. De anger att det går att kräva en viss märkning som bevis för att varan, tjänsten eller byggentreprenaden motsvarar de egenskaper som krävs. Förändringen innebär sålunda att det är möjligt att peka ut en specifik märkning och att varan, tjänsten eller byggentreprenaden ska ha just den märkningen eller en likvärdig märkning.

    Men krav på en specifik märkning som bevismedel kan användas under vissa förutsättningar, dessa förutsättningar anges under §13. Bland de förutsättningar som räknas upp ingår även vissa bestämmelser för märkningsorganisationen i sig om möjligheter till deltagande, tillgänglighet och inflytande över märkningen i sig. Dessa bestämmelser är:
    "4. märkningen har antagits genom ett öppet och transparent förfarande i vilket samtliga berörda kan delta,
    5. märkningen är tillgänglig för alla berörda, och
    6. kraven för märkningen fastställs av ett organ som den som ansöker om märkningen inte har ett avgörande inflytande över" (9 kap. del av §13)

    Märkningsorganisationen i sig måste alltså uppfylla dessa bestämmelser för att märkningen ska kunna användas som ett krav på bevis i en upphandling. Upphandlingsmyndigheten har inte genomfört någon utredning om olika märkningsorganisationer uppfyller dessa bestämmelser eller inte. Av den anledningen kan vi inte bedöma om till exempelvis Byggvarubedömningen eller någon annan märkningsorganisation uppfyller bestämmelserna i §13.

    Om man i en upphandling ställer krav på att en viss märkning ska finnas så måste man fortfarande acceptera anbud som uppvisar att en annan märkning finns. Det gäller om kraven som bygger upp den andra märkningen är likvärdiga med kraven som bygger upp den märkningen som upphandlingen kräver. (9kap, §14). Paragraf 15 anger vad som gäller för den anbudslämnare som inte har eller kunnat få tillgång till den kravställda märkningen eller likvärdig märkning.

    Det bör också tilläggas att det fortfarande, som enligt gamla LOU, går att använda kriterierna/kraven som bygger upp en märkning som krav/teknisk specifikation/tilldelningskriterier i en upphandling. Som bevismedel måste då accepteras all den dokumentation som kan visa att kraven uppfylls, inte bara en viss märkning. Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier finns som hjälp att ställa krav enligt det sistnämnda viset. http://www.upphandlingsmyndigheten.se/hallbarhet/stall-hallbarhetskrav/bygg-och-fastighet/flerbostadshus-nybyggnad/totalentreprenad/amnen-med-miljo--och-halsofarliga-egenskaper-clp-klassificering/#bas 
    Med vänlig hälsning
    Jens
  • Stort tack för ditt utförliga svar Jens. 
    Hälsningar Johanna
    Johanna

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt inlägg & namn blir synligt för alla.
Din e-post visas aldrig publikt. Läs vår policy