Till senaste kommentaren

Djurskyddskrav om ursprung m.m. - tar offentlig sektor ansvar för livsmedelsaffären?

Hej.

Jag har sett hur mycket kött som upphandlas av det offentliga.

Men när jag jag ser varifrån det upphandlas ifrån så kommer det mycket ofta från andra länder än Sverige. Såvitt jag har kunnat läsa så ska offentlig upphandling ställa krav att motsvarande svenska djurskyddsregler efterlevs vid upphandling, men detta således verkar inte stämma.

Hur kommer det sig att det offentliga fortfarande köper det mesta av köttet från andra länder, trots att vår civilminister sagt annat?

Vad gäller och kommer det någon förändring över huvud taget?

Det tycks heller inte ställas krav på närproducerat, ekologiskt eller KRAV.

Tack på förhand
gunnar petersson Rapportera olämpligt innehåll

Kommentarer

  • Hej,

    Det stämmer att det köps in stora volymer livsmedel i form av produkter och/eller måltidstjänster till offentlig sektor då det serveras drygt tre miljoner offentliga måltider varje vardag, främst inom förskola, skola, äldreomsorg och vården.

    Den nationella livsmedelsstrategin lyfter offentlig sektors ansvarar att köpa livsmedel som motsvarar nivån i svensk lagstiftning. Kommuner gör ett ambitiöst arbete med att upphandla och beställa hållbara, och högkvalitativa, livsmedel som strävar mot denna målsättning.

    Lagstiftningen om offentlig upphandling innebär att det inte är möjligt att upphandla produkter av ett utpekat ursprung eller att det ska vara när- eller lokalproducerat. Detta eftersom att sådana krav strider mot den fria rörligheten av varor och tjänster.

    Däremot har upphandlande myndigheter möjlighet att ha preferenser för de varor och tjänster som upphandlas så länge kraven överensstämmer med de EU-rättsliga principerna.

    Exempelvis kan myndigheten efterfråga information om ursprung som information för att underlätta sin uppföljning, det är en annan sak än att efterfråga ett specifikt ursprungsland. Vidare anser Upphandlingsmyndigheten att man kan ställa vissa krav på djurskydd, som utevistelse, inte rutinmässig svanskupering och golvbeskaffenhet. Upphandlingsmyndighetens kriterier gör det möjligt att upphandla hållbara livsmedel, bland annat produkter som motsvarar EU-ekologisk prestanda och KRAV-ekologisk prestanda vid uppfödning och odling.

    Min bild är att svensk offentlig sektor får alltmer livsmedel med svenskt ursprung levererade från sina leverantörer då dessa produkter motsvarar offentlig sektors krav. Ett stort arbete görs för att säkerställa att det importerade köttet uppfyller kommuners och landstings högt ställda krav på djurskydd och miljöskydd.

    På Upphandlingsmyndighetens webbplats finns mer information om hur strategisk upphandling och ömsesidig leverantörsdialog leder till att samhälleliga mål nås.

    Uppdaterad: den 26 februari 2019

    Vänliga hälsningar
    Monica Segmentsansvarig Livsmedel
  • Kan jag få reda på hur mycket som är svenskt av det som köps in.
    När jag tittar på företaget de handlar av Menigo så verkar det vara utländskt ? Uruguay, Brasilien, Polen där det inte alls ställs de kraven ?
    Hur kommer det sig ?
    gunnar petersson
  • Hej,

    Statistiken för inköp, oavsett upphandlingsområde, är varken samlad eller komplett vilket försvårar för både köpare eller säljare.

    Regelverket för offentlig upphandling medger dock inte att ett utpekat ursprung i sig kan efterfrågas. Istället kan krav ställas på varan och/eller tjänsten. Offentlig sektor ställer generellt sätt mycket drivande krav på kvalitet och prestanda i uppfödningen och /eller odlingen. Den part som slutligen väljer varan (och därmed ursprung på råvaran) i upphandlingen är anbudslämnaren. Anbudslämnaren är den som ansvarar för att varan motsvarar den offentliga kundens krav.

    Vänliga hälsningar
    Monica Segmentsansvarig Livsmedel
  • Hej, Detta tycker jag är intressant - Var kan jag läsa mer om ursprung på upphandlat kött i offentlig sektor?

    Finns det uppdaterade siffror från de som presenteras i "Uppdraget att förstärka kompetensen på området Livsmedel och måltidstjänster, slutrapport 2017 -2018"?

    Finns det siffror kring hur mycket varje kommun/region/landsting lägger på offentliga måltider och måltidstjänster och om den siffran går upp eller ner över tid?

    Allt gott,
    Jacob Wiberg
  • Hej Jacob,

    Svenskt kött har genomfört en undersökning för några år sedan.
    Hur representativ den är idag är svårt att uttala sig om.
    file:///C:/Users/msi188/Downloads/Kartl%C3%A4ggning%20av%20Sveriges%20kommuners%20upphandling%20av%20k%C3%B6tt.pdf

    Det finns inga tyvärr inga uppdaterade siffror efter slutrapporten 2017-2018.

    Upphandlingsmyndigheten har inga kvantitativa eller ekonomiska siffor för enskilda kommuners och regioners inköp av livsmedel och måltidstjänster.

    Generellt kan sägas att siffror för volym inköpta produkter påverkas av antalet måltidsgäster, valda råvaror och mängden svinn.
    Gällande ekonomiska siffror påverkas siffrorna av internationellt och nationellt prisläge i hela produktionskedjan samt handelsledet gällande produkter. Gällande personalkostnader redovisas de på olika sätt vid tillagning i egen regi och vid köp av måltidstjänster vilket gör att de totala kostnaderna för offentlig måltid kan vara svåra att enkelt jämföra.

    Även den totala kravställning på alla varor och tjänster i en kommuns eller regions upphandling påverkar den prisbild som erbjuds köparen.

    Om något är oklart vänligen återkom.

    Hälsningar
    /Monica
    Monica Segmentsansvarig Livsmedel
  • Hej, Tack för ditt snabba svar! Jag söker aktuellare siffror än de som Svenskt Kött går igenom 2018. I slutrapporten: "Uppdraget att förstärka kompetensen på området Livsmedel och måltidstjänster"  summerar ni några av de största aktörerna inom upphandlade livsmedel genom hur mycket pengar som betalades ut till dem av kommuner, regioner och landsting. Martin och Servera som fick 3408 miljoner kr som största aktör bland annat. De siffrorna måste väl finnas uppdaterade framåt också, 2019, 2020? Eller har ni uppgifter så att man kan göra den sammanställningen själv?

    Jag har också frågor ang. upphandlingskriterier. I budgetar för kommuner går det att läsa att kravet på ekologiskt kött i upphandlingar ger effekten att man måste handla sitt kött utanför Sverige, alltså ibland på bekostnad av miljöhänsyn och djurskydd. Finns det fler "målkonflikter" som du/ni har sett när det kommer till kravställning av kommuner där två rimliga krav, så som ekologisk kontra djurskydd blir en målkonflikt?
    Jacob Wiberg
  • Tack för ditt svar,

    I rapporten "Uppdrag att förstärka kompetensen på området Livsmedel och måltidstjänster" framkommer att de två största grossisterna, Martin och Servera fick utbetalningar om 3 408 miljoner kroner 2017 och Menigo 2 689 miljoner från stat, kommun och landsting. Finns det något sätt att borra i de siffrorna lite längre? Typ, fördelning mellan råvara och måltidstjänst på de utbetalda summorna. Kan man säga något om vilka råvaror i ton man köpt in i offentliga Sverige för de pengarna och fördelning mellan varugrupper?

    Hur har sammanställningen kring utbetalade summor gjorts? Finns information likt denna för hur mkt som utbetalats till Martion och Servera och Menigo under 2019, 2020? Om inte, var finns det materialet så man kan göra sammanställningen av utbetalningar själv. 

    Allt gott,
    Jacob Wiberg
    Jacob Wiberg
  • Hej Jacoob,

    Aktuell statistik är mycket tidskrävande att sammanställa och på grund av prioriteringar har Upphandlingsmyndigheten tyvärr ingen senare fördjupad statistik för just livsmedel efter 2018.

    På vilket sätt går det utläsa att "i budgetar för kommuner går det att läsa att kravet på ekologiskt kött i upphandlingar ger effekten att man måste handla sitt kött utanför Sverige, alltså ibland på bekostnad av miljöhänsyn och djurskydd"? Återkom gärna med en förklaring hur du menar!

    Om kommunen ställer baskrav på EU-ekologisk vara i vår kriterietjänst kan det resultera i uppfödning från Sverige, andra EU-länder eller utanför EU. Om kommunen ställer det avancerade ekologiska kravet i vår kriterietjänst innebär det att produktionen ska uppfylla EU-regelverket OCH svensk lagstiftning för uppfödning. I praktiken bevisas det oftast med KRAV-produktion. Alltså behöver inte "ekologisk" kontra "djurskydd" vara en målkonflikt.

    Statistik för exakt vilka råvaror (gällande prestanda) i ton som köps in till hela den offentliga sektorn i Sverige saknas samt andelen importerat som levereras till offentlig sektor.

    För sammanställningen kring utbetalade summor som gjorts av Upphandlingsmyndigheten hänvisar jag dig till att ställa en ny fråga i frågeservice gällande statistiken så frågan besvaras rätt medarbetare på Upphandlingsmyndigheten.

    Vänliga hälsningar
    /Monica
    Monica Segmentsansvarig Livsmedel
    (Uppdaterad ) Rapportera olämpligt innehåll
  • Hej Monica och tack för ditt svar.

    Som du kanske förstår letar jag med ljus och lyckta efter insikter om vilken typ av mat och måltidstjänster samt råvaror som upphandlas i Sverige. Men då finns det inte heller någon uppdelning mellan inköpta råvaror kontra måltidstjänster som upphandlats för summorna som uppges gå till Martin och Servera och Menigo?

    För att återkoppla kring din fråga går det att läsa i Göteborgs stads budget för 2020 följande: "Nämnden ska arbeta för bättre mat i stadens förskolor, skolor, äldreboenden och andra verksamheter. Det behövs bättre förutsättningar för att kunna köpa in närodlad och miljövänlig mat, vilket tidigare varit svårt. Exempelvis har politiska krav på ekologisk mat inneburit en målkonflikt där staden fått sänka sina miljö- och djursskyddsambitioner och importerat stora mängder kött från Central- och Sydeuropa. Det har resulterat i långa miljöovänliga transporter och en djurhållning som inte hade varit tillåten i Sverige. Dessutom bidrar stadens omfattande import av främst köttprodukter till sämre förutsättningar för biologisk mångfald i Sverige. Ekojordbruket har sammantaget högre klimatutsläpp än konventionellt jordbruk.

    Av dessa anledningar ska kraven på ekologisk mat slopas och ersättas med krav på miljöhänsyn och djurskyddsregler som motsvarar svensk nivå. Ekologisk mat ska fortsatt kunna köpas in om det går att motivera utifrån miljö-, klimat- och djurskyddshänsyn."

    Medan i Stokholms stad ser man inte denna konflikt utan har som målsättning att öka den ekologiska maten i det offentliga med 5% per år.

    Om du har några förtydligande tankar kring detta får du gärna dela dem. Eller om du vet av dig att det finns mer information som ni tagit fram som kan vara av intresse när man försöker få inblick i de offentliga affärerna kring mat/livsmedel/måltidstjänster i Sverige.

    Allt gott!

    Jacob W
    Jacob Wiberg
  • Hej Jacob,

    Mig veterligen finns inga tillgängliga uppgifter kring uppdelning mellan inköpta råvaror för tillagning i egna kök hos kommuner och regioner, och råvaror som tillagas av måltidsentreprenörer och levereras som måltidstjänster.

    De upphandlandande organisationerna väljer själva sin upphandlingsambition på alla upphandlingsuppråden. Göteborgs stad och Stockholms stad kan då komma till olika bedömningar och målsättningar för exempelvis ekologiska produkter.

    I kriterietjänsten på vår hemsidan finns hållbarhetskriterier för ekologisk och konventionell produktion med motiv, kravtext, förslag på bevis och ytterligare information om kravet för att underlätta val av hållbarhetskriterier utifrån den upphandlande organisationens ambition. Exempelvis finns ett bas kriterium för EU-ekologiskt som uppfyller EU-förordning (EG) nr 834/2007 och avancerade kriterier motsvarande KRAV-ekologiskt som uppfyller EU-ordningen samt svensk djurskyddslagstiftning på animaliesidan. Så att upphandla animalieprodukter som uppfyller ekologiskt och svenskt regelverk är möjligt.

    Den publika information vi har finns på vår hemsida, exempelvis här:
    https://www.upphandlingsmyndigheten.se/branscher/upphandling-av-livsmedel-och-maltidstjanster/

    Senare i vår publiceras en rapport som kan vara av intresse för dig. Den belyser samhällsnytta vid användande av Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier för livsmedel.

    Vänliga hälsningar
    /Monica

    Monica Segmentsansvarig Livsmedel

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.

Här kan du läsa om hur hur Upphandlingsmyndigheten behandlar personuppgifter i Frågeportalen.