Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Tjänstekoncession - Kommunikationsoperatör

Hej!

Vi (kommunalt bostadsbolag) har idag ett befintliga avtal med en kommunikationsoperatör som driver vårt bredbandsnät och säkerställer tillhandahållandet av ett brett tjänsteutbud (bredband, tv, telefoni) till våra hyresgäster.

Avtalet löper ut inom några år. Vår fråga är, är detta en tjänst som är undantagen 3 kap. 4 § LUK?

Om "Ja", vilka olika möjligheter har vi att säkerställa ett nytt avtal? Är det möjligt att omförhandla befintligt avtal?

Tacksam för snabbt svar!

Kommentarer

  • Hej Åsa!

    Vi kan tyvärr inte ta ställning i enskilda fall och din fråga innehåller i vilket fall inte tillräckligt med information för att göra denna bedömning.

    Undantaget för vissa elektronisk kommunikationstjänster i 3 kap. 4 § lagen om upphandling av koncessioner (LUK) har en motsvarande reglering i 3 kap. 6 § lagen om offentlig upphandling (LOU).

    Om ert nuvarande avtal inte innehåller någon möjlighet till förlängning skulle troligen en omförhandling av avtalet som resulterar i en förlängning (eller väsentlig ändring av villkoren) medföra att avtalet i dess omförhandlade form betraktas som ingående av ett nytt avtal, som i sin tur ska bedömas enligt de nya reglerna.

    Läs mer
    Se även inlägget Teleundantaget: Skippa upphandling av fiber i vår Frågeportal.

    Uppdaterad: den 16 augusti 2019
    Henrik Upphandlingsjurist
  • Hej igen!

    Tack för snabbt svar. 

    När vi försöker tolka undantaget för vissa elektroniska kommunikationstjänster i 3 kap. 4 § LUK så fastnar vi på skrivningen:

    ..."tillhandahålla eller driva ett ALLMÄNT kommunikationsnät (p. 1), eller för ALLMÄNHETEN tillhandahålla en elektronisk kommunikationstjänst (p. 2)".

    Vad avses med ALLMÄNT respektive ALLMÄNHETEN? Tillhandahåller vi (det kommunala bostadsbolaget) ett ALLMÄNT nät till våra hyresgäster, då vi erbjuder alla våra hyresgäster denna tjänst där dom har ett bredd utbud av leverantörer och tjänster.

    Vi har även läst definitionerna i lag (2003:389) om elektronisk kommunikation vilket dessvärre inte ger oss någon mer vägledning.

    Ser fram emot ert snabbs svar!
    Åsa Lindström
  • Hej igen!

    Omfattningen av undantaget och betydelsen av de olika begreppen diskuteras i förarbetena (prop. 2015/16:195 s. 386-387 och s. 955-956). Förarbetena hänvisar dessutom i många fall tillbaka till det direktiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster) som genomfördes genom lagen om elektronisk kommunikation:
    • Enligt artikel 2 a) i det direktivet avses med elektroniskt kommunikationsnät ett system för överföring och i tillämpliga fall utrustning för koppling eller dirigering samt andra resurser som medger överföring av signaler via tråd, via radio, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringsmedier, däribland satellitnät, fasta nät (kretskopplade och paketkopplade, inbegripet Internet) och markbundna mobilnät, elnätsystem i den utsträckning dessa används för signalöverföring, rundradionät samt kabel-tv nät, oberoende av vilken typ av information som överförs.
    • Med elektronisk kommunikationstjänst avses vidare enligt artikel 2 c en tjänst som vanligen tillhandahålls mot ersättning och som helt eller huvudsakligen utgörs av överföring av signaler i elektroniska kommunikationsnät, däribland teletjänster och överföringstjänster i nät som används för rundradio, men inte tjänster i form av tillhandahållande av innehåll som överförts med hjälp av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster eller utövande av redaktionellt ansvar över detta innehåll. Den omfattar inte de av informationssamhällets tjänster enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 98/34/EG som inte helt eller huvudsakligen utgörs av överföring av signaler i elektroniska kommunikationsnät.
    • Allmänt kommunikationsnät definieras i artikel 2 d) som elektroniskt kommunikationsnät som helt eller huvudsakligen används för att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster.
    • Slutligen förstås med tillhandahållande av ett elektroniskt kommunikationsnät enligt artikel 2 m) etablering, drift, kontroll eller tillgängliggörande av ett sådant nät.
    Utöver denna vägledning och de källor jag hänvisade till ovan känner jag inte till någon ytterligare auktoritativ vägledning kring dessa begrepp.

    Uppdaterad: den 16 augusti 2019
    Henrik Upphandlingsjurist
  • Ska följande tolkas som att upphandlande myndighet ska ha som primär uppgift att leverera elektroniska nät eller tjänster för att undantaget ska kunna hävdas? Eller hur kan man veta om undantaget alltid gäller vid kontrakterande av kommunikationsoperatör i offentligägda fibernät?

    "Den omfattar inte de av informationssamhällets tjänster enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 98/34/EG som inte helt eller huvudsakligen utgörs av överföring av signaler i elektroniska kommunikationsnät."
    Conny Forsberg
  • Hej Conny!

    Enligt 3 kap. 4 § lagen om upphandling av koncessioner (LUK) gäller inte lagen för tilldelning av koncessioner som huvudsakligen syftar till att ge en upphandlande myndighet möjlighet att (1) tillhandahålla eller driva ett allmänt kommunikationsnät eller (2) för allmänheten tillhandahålla en elektronisk kommunikationstjänst.

    Något krav på att myndigheten har som primär uppgift att leverera elektroniska nät finns inte enligt LUK. I övrigt får vi hänvisa till det svar vi länkade till ovan för mer vägledning kring tillämpningen av dessa regler.

    Vad gäller dessa begrepp finns möjligen ytterligare vägledning att få från Post- och Telestyrelsen (PTS), som är regeringens förvaltningsmyndigheten för frågor kring elektronisk kommunikation.

    Uppdaterad: den 16 augusti 2019
    Henrik Upphandlingsjurist
  • Hej Henrik,

    Vad jag kan läsa ut av de domar och yttranden från KKV som ni hänvisar till kan undantaget inte tas i anspråk om UM avser att ge privat aktör uppdraget att drifta nätet. En upphandling enligt LUK borde då, enligt min mening, vara obligatorisk och bara regleras utifrån om den ska publiceras nationellt eller på EU-nivå beroende på kontraktsvärdet. Är jag helt fel ute?
    Hur borde nedanstående tolkas?

    ” Konkurrensverket kom fram till att teleundantaget däremot inte kan tillämpas om en upphandlande myndighet istället väljer att låta ett privat företag tillhandahålla eller driva nätet. Då utför myndigheten inte längre någon verksamhet som omfattas av teleundantaget.”

    Detta är ett komplext område men vi UM måste göra rätt och det verkar för mig redan finnas ett antal juridiskt prövade "case". Jag anser, precis som domstolarna, att undantagen ska användas restriktivt och att UM generellt ska konkurrensutsätta publikt om minsta tvekan råder. Det är ju faktiskt inte så svårt och vår roll är ju att hushålla med skattemedel.
    Conny Forsberg
  • Hej igen!

    Det aktuella citatet är såvitt jag förstår hämtat ur en skrivning i en artikel på Konkurrensverkets webbplats. Om du har frågor kring tolkningen av denna skrivning eller de yttranden i vilka Konkurrensverket uttalat sig om tolkningen av teleundantaget i äldre lagstiftning föreslår jag att du vänder dig till Konkurrensverket.

    Jag noterar att det aktuella undantaget är avfattat på i princip samma sätt i lagen om offentlig upphandling (LOU) som i lagen om upphandling av koncessioner (LUK). För att undantaget i LUK ska vara tillämpligt krävs emellertid att det är fråga om en avtalskonstruktion avseende en elektroniska kommunikationstjänst som uppfyller kriterierna för att utgöra just en tjänstekoncession - annars omfattas ju avtalet överhuvudtaget inte av LUK.

    Uppdaterad: den 16 augusti 2019
    Henrik Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.