Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Kan en upphandlande myndighet kräva att leverantören ska anlita en viss underleverantör?

Hej!
Jag har en hypotetisk fråga enligt nedan:
Upphandlande myndighet (UM) handlar upp ett ramavtal för varugruppen ABC (exempelvis färg). Sedan handlar UM upp ett ramavtal för tjänsten XYZ (exempelvis måleri) och föreskriver i det avtalet att leverantören av tjänsten XYZ vid utförande av tjänsten skall köpa alla produkter som behövs från kommunens upphandlade leverantör ABC. Är detta ok ?

Kommentarer

  • Hej Lisa,

    Nej, ett sådant specifikt krav bör strida mot proportionalitetsprincipen. Notera dock att UM i upphandlingen av tjänsten XYZ skulle kunna föreskriva i avtalsvillkoren att leverantören av tjänsten XYZ vid utförande av tjänsten skall använda varorna ABC som UM tillhandahåller via sin leverantör ABC. I exemplet går det således bra om det är UM som tilldelar sin befintliga leverantör ABC kontrakt för att tillhandahålla varorna ABC till leverantören av tjänsten XYZ.

    Med vänlig hälsning,
    Gustav Upphandlingsjurist
  • Hej

    Kan ni gärna specificera varför det skulle anses som oproportionerligt? (Vi förutsätter att det angivits tydligt både vid upphandling av "underleverantören" och "leverantören" hur förfarandet går till och vilka villkor som ska gälla).

    Vad jag vet är det vanligt inom till exempel IT där en tjänsteleverantör köper hårdvaror från olika leverantörer som den upphandlande myndigheten upphandlat och sedan fakturera kostnaden för både tjänsten och hårdvaran som en helhet med en faktura. Även inom byggbranschen finns det en vedertagen egen entreprenadform som heter samordnad generalentreprenad där en generalentreprenör tar över redan upphandlande underentreprenörer.
    Erik
  • Hej Erik,

    En upphandlande myndighet kan välja att antingen upphandla tjänsten (måleritjänster) och varorna (färgen) genom separata avtal om den så önskar, eller upphandla en tjänst där även varorna ingår i samma avtal.

    En proportionalitetsprövning sker vanligen i tre steg. Det första innefattar frågan om åtgärden är ägnad att tillgodose det avsedda ändamålet. Det andra steget utgörs av en prövning av om den är nödvändig för att uppnå det avsedda ändamålet. Till sist bedöms om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som åtgärden förorsakar berörda enskilda intressen.

    Frågan är om det finns någon situation där kravet skulle vara nödvändigt (se alternativ lösning i mitt tidigare svar). Vidare är det svårt att se att den fördel som det allmänna vinner (minskad fakturahantering?) skulle kunna stå i proportion till den skada som åtgärden förorsakar berörda enskilda intressen. Den skadelidande i denna situation är en potentiell leverantör av tjänsten XYZ, som inte har lämnat anbud eftersom den inte på förhand vet om leverantör ABC kommer att ingå avtal med leverantören, eller till vilket pris, vid en eventuell tilldelning av ramavtalet. Leverantör ABC har som utgångspunkt ingen skyldighet att sälja färg till leverantör XYZ.

    I den ursprungliga frågan framgick inte till exempel att det fanns några skyldigheter för leverantör ABC gentemot myndigheten att under hela avtalets löptid tillhandahålla varor där samtliga villkor är fastställda till en framtida leverantör av tjänsten XYZ. Vidare framgick det inte heller om avtalet mellan myndighetens och leverantören av tjänsten XYZ reglerar vad som gäller när avtalet mellan myndigheten och leverantör ABC löper ut. Med detta sagt menar vi inte att det är uteslutet att det i det enskilda fallet skulle gå att upphandla en form av vidarefaktureringstjänst av befintliga upphandlade avtal i samma upphandling som upphandlingen av tjänsten XYZ.

    Som vi ser det finns det en skillnad att i avtalet med leverantören XYZ föreskriva att leverantören ska använda de varor som den upphandlande myndigheten tillhandahåller, i förhållande till situationen att leverantören XYZ själv ska vara skyldig att köpa varorna av en av den upphandlande myndighetens leverantör ABC. Det sistnämnda alternativet skulle vidare kunna leda till en hel del praktiska tillämpningssvårigheter, till exempel vad avser hantering av avrop samt avtalsuppföljning rörande avtalet med leverantör ABC, om inte sådant reglerats i avtalen.

    Enbart omständigheten att ett krav kan hävdas vara vanligt förekommande eller vedertaget i upphandlingar behöver det inte betyda att kravet får ställas i en viss upphandling enligt upphandlingslagstiftningen. I slutändan får proportionalitetsbedömningen göras utifrån formuleringarna av de krav, villkor och upplägg som angivits i det enskilda fallet.

    Med vänlig hälsning,
    Gustav Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.