Till senaste kommentaren

Går det att begränsa deltagandet vid upphandling av delkontrakt (inte direktivstyrd upphandling)

Hej!

Enligt 19 kap. 24 § ska den leverantör som har det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet få kontraktet. Eftersom 4 kap. 13-17 §§ ska undantas vid upphandling under tröskelvärdet (vilket enligt tidigare instruktioner ska tolkas som att det inte finns ett motiveringskrav och att uppdelade kontrakt är möjliga även vid upphandling under tröskelvärdet) undrar jag om det vid upphandling under tröskelvärdet är tillåtet att använda begränsningsreglerna i 4 kap. 15 § på det sätt att en leverantör endast kan tilldelas en del i kontraktet?

Min fråga rör specifikt det fall så riktigt stora leverantörer erbjuder breda och mångfasetterade pakettjänster utan möjlighet till att skräddarsy och där endast vissa tjänster efterfrågats i den del av kontraktet som tilldelats det stora företaget. Att då dela upp kontraktet för att möjliggöra kontraktsskrivning även med små eller mellanstora företag trots att tjänsterna, till följd av det stora företagets paketlösning, riskerar att överlappa, står det i strid med formuleringen mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet? Är myndigheten i detta fall bunden till att endast skriva kontrakt med paketlösningsföretaget?

När det gäller upphandling över tröskelvärdet gäller 4 kap. 15 § i dylik situation men som jag ser det saknas lagstöd för en liknande åtgärd vid upphandling under tröskelvärdet?

Kommentarer

  • Hej Olivia,

    Dela upp kontrakt i separata delar vid alla typer av upphandlingar
    En upphandlande myndighet är fri att självständigt bestämma storleken på och föremålet för eventuella delar i en upphandling på de grunder den själv anser vara relevanta, under förutsättning att de grundläggande upphandlingsprinciperna iakttas. Tänk även på att en upphandling inte får delas upp i avsikt att kringgå bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling (LOU) , till exempel bestämmelserna om upphandling över tröskelvärdena.

    En uppdelning kan till exempel göras på kvantitativ basis, så att storleken på de enskilda kontrakten bättre överensstämmer med avsett ändamål (i ditt fall för att möjliggöra kontraktsskrivning även med små eller mellanstora företag), eller på kvalitativ basis, så att innehållet i de enskilda kontrakten närmare anpassas till de tänkta verksamhetsgrenarna eller specialiseringarna.

    Dela upp kontrakt i separata delar vid upphandlingar under tröskelvärdet 
    Mycket riktigt får den upphandlande myndigheten vid upphandling under tröskelvärdet tilldela kontrakt i separata delar.

    När det gäller specifikt din fråga om den upphandlande myndigheten vid upphandlingar under tröskelvärdet kan begränsa hur många anbud på delkontrakt som en anbudsgivare får lämna eller antalet delkontrakt som får tilldelas en anbudsgivare är rättsläget oklart.

    Något som är klart är att begränsningsregeln i 4 kap. 15 § LOU inte är direkt tillämplig. Av förarbetena framgår att de nya bestämmelserna i direktiven om uppdelning av kontrakt i delar främst tar sikte på större kontrakt och att bestämmelserna därför inte bedöms tillföra något på det icke direktivstyrda området och att de därför inte görs tillämpliga där (prop. 2015/16:195 s. 475). Det kan dock konstateras att vare sig Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (LOU-direktivet) eller LOU hindrar en upphandlande myndighet från att gå tillväga på detta sätt vid icke direktivstyrda upphandlingar.

    Å andra sidan skulle en begränsning av en anbudsgivares möjligheter att lägga anbud på vissa delkontrakt eller tilldelas vissa delkontrakt kunna strida mot regeln att en upphandlande myndighet ska tilldela den leverantör ett kontrakt vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för myndigheten. Rättspraxis tyder också på att utrymmet kan vara begränsat. Se bland annat Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 4283-08 inklusive Konkurrensverkets yttrande i samma mål. Om detta utrymme har ändrats till följd av bestämmelserna om detta i LOU när det gäller det icke direktivstyrda området får avgöras av den upphandlande myndigheten och ytterst i rättstillämpningen.

    Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet
    Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet väljs enligt vad den upphandlande myndigheten anser vara det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. För att komma fram till detta ska den upphandlande myndigheten vid utvärderingen bedöma anbuden på grundval av någon av de tre grunder som framgår av LOU. Grundas utvärderingen på bästa förhållandet mellan pris och kvalitet är den upphandlande myndigheten fri att välja tilldelningskriterier kopplade till såväl pris som kvalitet under förutsättning att de är kopplade till kontraktsföremålet och att de grundläggande upphandlingsprinciperna iakttas.

    Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet i förhållande till pakettjänster
    Har den upphandlande myndigheten i upphandlingsdokumenten inte efterfrågat till exempel breda och mångfasetterade pakettjänster får detta inte heller tillmätas någon betydelse vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

    Innehåller ett anbud i ett delkontrakt tjänster som endast efterfrågas i ett annat delkontrakt och därmed överlappar det andra delkontraktet får den överlappande delen inte beaktas vid bedömningen av det första delkontraktet. En sådan överlappning står därmed inte nödvändigtvis i strid med formuleringen det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet.

    Om det däremot av upphandlingsdokumenten framgår att upphandlingsföremålet upphandlas i delkontrakt och att erbjudna tjänster ska kunna skräddarsys i förhållande till andra delkontrakt, ska ett anbud som innehåller uppgift om att erbjuden tjänst inte kan skräddarsys förkastas eftersom anbudet då innehåller en reservation i förhållande till ett obligatoriskt krav.

    Uppdaterad: den 22 augusti 2019

    Med vänliga hälsningar,
    Gustav Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.