Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Uppenbar felskrivning - rättelse eller ej?

Hej!

Vill inleda med att säga att jag är medveten om att det är den UM som avgör om en komplettering är tillåten eller ej. Om en anbudsgivare laddar upp en prisbilaga där varje timpris är på 1 krona ifrågasätter jag det onormalt låga anbudet. Vi ponerar då att jag får till svar att det är en felaktig prisbilaga som laddats upp. De vill skicka in en ny.

Resonemangen hos mig går då åt båda håll. Det som talar för är att det är en uppenbar felskrivning, räknefel. Det som talar emot är att vi inte inom rimligt tvivel kan förutse vilka priser de hade tänkt lämna och att det därför strider lagen.

Med vänlig hälsning Frida


Kommentarer

  • Hej Frida,

    Vi tolkar din fråga som om ni efter anbudsöppning begär en förklaring till ett onormalt lågt anbudspris och att anbudsgivaren, i stället för att ge en förklaring till det låga priset, anger att det är fel bilaga som har bifogats till anbudet. Frågan i detta fall är därmed om ni kan tillåta att anbudsgivaren rättar sitt anbud genom att bifoga en ny bilaga eller om ni ska förkasta anbudet med hänvisning till att leverantören inte på ett tillfredsställande sätt har förklarat det låga priset. Om vi har missuppfattat förutsättningarna eller om du känner att du inte får svar på din fråga får du gärna återkomma med ett förtydligande.

    Onormalt låga anbud
    Det finns ingen generell bestämmelse som anger när ett anbud ska anses vara onormalt lågt utan detta är en bedömning som den upphandlande myndigheten måste göra för varje anbud i upphandlingen. När den upphandlande myndigheten har bedömt att ett anbud är onormalt lågt ska myndigheten begära en förklaring till det låga priset. Skyldigheten att förkasta ett anbud som onormalt lågt inträder först när leverantören inte på ett tillfredsställande sätt har förklarat det låga priset eller om det låga priset beror på att leverantören inte uppfyller tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter.

    Om vi förstår dig rätt vill inte leverantören stå fast vid det onormalt låga anbudet eftersom den gör gällande att innehållet är felaktigt. Det är upp till den upphandlande myndigheten att avgöra om leverantören har förklarat det låga priset eller kostnaden på ett tillfredsställande sätt eller inte. Mot bakgrund av rättsavgörandena som finns på området kan det antas att ju mer noggrann och detaljerad en sådan förklaring är desto större sannolikhet är det att den anses vara tillfredsställande.

    Syftet med bestämmelserna om onormalt lågt anbud är att den upphandlande myndigheten inte ska behöva ingå avtal när det finns en betydlig risk för att leverantören inte kommer att fullgöra leveransen enligt avtalet. Om ett onormalt lågt anbud framkallar oro beträffande till exempel leveranssäkerhet kan det hävdas att det i praktiken inte finns något utrymme att godta ett sådant anbud.

    Läs gärna mer i inlägget Hur hanterar vi oklara anbud? i vår Frågeportal och om onormalt låga anbud på vår webbplats.
     
    Rättelse, förtydligande och komplettering av anbud
    Precis som du skriver har leverantören under vissa förutsättningar en möjlighet att rätta, förtydliga eller komplettera sitt anbud om en upphandlande myndigheten godtar det. Bestämmelserna om rättelse, förtydligande och komplettering är en undantagsbestämmelse som ska användas restriktivt. Utgångspunkten är att ingen ny information får tillföras anbudet och att ändringen inte i själva verket leder till ett nytt anbud eftersom det skulle strida mot likabehandlingsprincipen.

    Rättelse av fel
    Rättelse av fel förutsätter att anbudet eller ansökan innehåller ett fel. Det ska vara möjligt att fastställa om det föreligger ett fel genom en objektiv bedömning utan någon omfattande analys. Det ska med andra ord gå att förutse hur felet behöver rättas. Är det en helt ny uppgift som behöver begäras in, går det av naturliga skäl inte att förutse vad uppgiften kommer att innehålla.

    Att exempelvis rätta räknefel anses i normalfallet utgöra en tillåten rättelse. Exempelvis är 2+2=5 ett räknefel, som får anses utgöra ett fel, eftersom det är tydligt att svaret är 4. Ett pris i anbudet för äpplen, där det står 2150 kr/kg istället för 21,50 kr/kg, kan också anses utgöra ett fel, eftersom decimaltecknet sannolikt inte är rätt placerat. I båda dessa exempel går det att förutse vad den rätta uppgiften ska vara och därmed även hur felet rimligen kommer att rättas. Notera dock att ett väldigt lågt pris inte nödvändigtvis behöver innebära ett fel, utan den upphandlande myndigheten behöver göra en bedömning i det enskilda fallet.

    Förtydligande och komplettering
    Ett förtydligande innebär att lämna detaljuppgifter som gör det möjligt att förstå de ursprungliga uppgifterna mer tydligt och klart. En komplettering innebär att man lämnar kompletterande uppgifter som inte var tillgängliga i samband med anbudsinlämningen. EU-domstolen har dock ansett att det i vissa fall även kan vara möjligt att komplettera med handlingar som är offentliggjorda och objektivt kontrollerbara såsom exempelvis årsredovisningar.

    Uppgifter som har lämnats i ett anbud eller en ansökan kan i vissa fall förtydligas eller kompletteras. För att avgöra om uppgifter som lämnas efter sista anbudsdag är tillåtna kompletteringar eller förtydliganden så måste en bedömning göras i det enskilda fallet. Utgångspunkten för att bedöma om ett förtydligande eller en komplettering är tillåten är att uppgiften inte ska ersätta eller ändra tidigare uppgifter, utan tvärtom att konkretisera de redan inlämnade uppgifterna på ett eller annat sätt. Exempelvis är det inte tillåtet att förtydliga eller komplettera med uppgifter endast på grund av att leverantören glömmer eller missar att skicka in de uppgifter som efterfrågas.

    Notera dock att möjligheten att förtydliga och komplettera, som huvudregel, inte gäller om den nya uppgiften behövs för att anbudet ska uppfylla ett obligatoriskt krav. Ett anbud som inte uppfyller de obligatoriska kraven ska därför som utgångspunkt förkastas.
     
    Avslutande reflektion
    I svensk rättspraxis har nya prisuppgifter som förändrar anbudets pris som regel inte ansetts vara en sådan rättelse, förtydligande eller komplettering som är tillåten. Utifrån ovanstående resonemang samt med ledning av rättsavgöranden så har vi svårt att se att det skulle vara förenligt med bestämmelserna i upphandlingslagstiftningen eller de grundläggande upphandlingsprinciperna att tillåta en leverantör att rätta förtydliga eller komplettera sitt anbud med en helt ny anbudssumma när leverantören har lämnat ett onormalt lågt pris och den upphandlande myndigheten ursprungligen inte bedömde att det fanns något fel i anbudet.

    Läs mer
    Vi har tidigare besvarat frågor om rättelse, förtydligande och komplettering, se exempelvis inlägget Rättelse av fel, förtydligande och komplettering - får man godkänna att anbudsgivare kompletterar? i vår Frågeportal.

    Källhänvisningar
    • 4 kap. 9 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – rättelse av fel, förtydligande och komplettering
    • 16 kap. 7 § LOU – om onormalt låga anbud
    • prop. 2015/16:195 s. 784–796 – syftet med bestämmelserna om onormalt lågt anbud och skyldigheten att förkasta ett sådant anbud när anbudsgivaren inte på ett tillfredsställande sätt har förklarat det låga priset
    • HFD 2016 ref. 3 I och II samt Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 2201–17 - bedömningen om en leverantör har förklarat det låga priset eller kostnaden på ett tillfredsställande sätt ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet
    • HFD 2018 ref. 50 – en upphandlande myndighet får inte automatisk förkasta ett anbud genom att ange att en viss motivering inte accepteras som förklaring till ett onormalt lågt pris
    • EU-domstolens dom C-336/12 Manova – möjlighet att i vissa fall komplettera med handlingar efter sista anbudsdag om handlingen är offentliggjord och objektivt kontrollerbar
    • Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 4214–05 – kompletterande uppgifter har inneburit en ändring av de ursprungliga prisuppgifterna och var därmed inte tillåtet
    • Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 1608–10 – ett förtydligande som lämnades efter tilldelningsbeslutet och som innebär en ny anbudssumma och därmed en ändring av det ursprungliga anbudet var inte tillåten.
    Uppdaterad: den 7 oktober 2019

    Med vänliga hälsningar,
    Victoria Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.