Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Upphandlande myndighet som inte omfattas av offentlighets- och sekretesslagen?

Hej,
Faktum: En viss upphandlande myndighet omfattas inte av offentlighetsprincipen dvs OSL och finns inte heller med i bilagan till OSL.

Fråga 1: Hur ska man kunna överpröva en sådan upphandling om den upphandlande myndigheten inte behöver lämna ut några handlingar?
- enligt vad jag har förstått så har den UM ingen som helst skyldighet att lämna ut handlingar, ska man vid misstanke om felaktigheter i upphandlingen lämna in en överprövning i blindo och hoppas på att få ut handlingarna efter ansökan om överprövning?

Fråga 2: Hur kan man påverka så att en viss upphandlande myndighet kommer med i bilagan till OSL och då måste lämna ut handlingar?

Hälsningar
Carolina

Kommentarer

  • Hej Carolina,

    Tack för din fråga. När det kommer till frågor om utlämnande av handlingar och sekretess generellt sett finns det ofta intressen i motstående riktning att ta hänsyn till. I upphandlingssammanhang kan det till exempel komma till uttryck genom att en anbudsgivare inte vill att viss information ska offentliggöras då anbudsgivaren anser att dessa uppgifter utgör företagshemligheter, eller utgör dennes affärs- eller driftförhållanden som det heter i 31 kap. 16–17 §§ offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Å andra sidan finns konkurrerande leverantörer som har deltagit i upphandlingen och som har ett intresse av insyn i ärendet för att kunna se att processen har genomförts på ett korrekt sätt.

    Svar på fråga 1

    Upplysningar från den upphandlande myndigheten
    Även om den upphandlande myndigheten inte omfattas av bilagan till OSL är en upphandlande myndighet skyldig att lämna ut viss information enligt reglerna i LOU. Till att börja med ska den upphandlande myndigheten snarast möjligt skriftligen underrätta anbudssökandena och anbudsgivarna om de beslut som har fattats om att tilldela ett kontrakt eller att ingå ett ramavtal. Underrättelsen ska innehålla skälen för beslutet samt period om avtalsspärr (12 kap. 12 § LOU).

    Vidare ska den upphandlande myndigheten också, på begäran av en leverantör, lämna ytterligare information. Vilken information som ska lämnas beror på om en anbudsgivare har lämnat ett godtagbart anbud eller inte. Om en anbudssökande eller anbudsgivare fått avslag på sin ansökan eller sitt anbud förkastat ska den upphandlande myndigheten lämna upplysningar om skälen till detta. Har en anbudsgivare lämnat ett godtagbart anbud ska den upphandlande myndigheten istället lämna upplysningar om utformningen av och de relativa fördelarna med det valda anbudet samt namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet eller parterna i ramavtalet, och förekommande fall hur förhandlingarna eller dialogen med anbudsgivarna har fortlöpt. Upplysningarna ska lämnas så snart som möjligt och senast inom 15 dagar från det att en skriftlig begäran inkommit (12 kap. 13 § LOU).

    I LOU finns även vissa regler om vissa upphandlande myndigheters skyldighet att upprätta och bevara vissa handlingar (se 12 kap. 14–17 §§ LOU, samt 12 kap. 18–24 §§ LOU om den upphandlande myndigheten inte omfattas av bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen).

    Editionsföreläggande
    Den som ansöker om överprövning av en upphandling kan yrka att domstolen ska fatta beslut om ett så kallat editionsföreläggande. Edition innebär att rätten får besluta att en handling ska tillhandahållas om den kan antas ha betydelse som bevis (20 § förvaltningsprocesslagen samt 38 kap. 2 eller 8 §§ rättegångsbalken (RB), vilken bestämmelse i RB som ska tillämpas beror på om handlingarna omfattas av tryckfrihetsförordningens bestämmelser eller inte). Detta innebär att edition inte medges när syftet med yrkandet är att få möjlighet att bedöma vilka grunder som bör åberopas. Edition innebär inte heller att motparten ges en automatisk rätt att ta del av den handling domstolen förelagt den upphandlande myndigheten att skicka in.

    Svar på fråga 2
    De organ som räknas upp i bilagan till OSL idag har tagits med då man från lagstiftarens sida valt att ta med organ som det framstår som mest angeläget att reglera från offentlighetssynpunkt, och det är organ som bedriver myndighetsutövning mot enskilda (prop. 1986/87:151 s. 150). Vidare framgår av propositionen att man vid en bedömning av om ett organ ska tas med i bilagan inte nödvändigtvis måste vara begränsat till att avse verksamhet som innebär myndighetsutövning mot enskilda. Det är nödvändigt att göra en individuell prövning utifrån förhållandena som råder på varje enskilt område. Det bör också nämnas att det krävs att handlingarna, för att de ska omfattas av handlingsoffentligheten, också hör till den verksamhet som nämns i bilagan.

    Att ta upp ett nytt organ i bilagan innebär en ändring av lagen. Det enda behöriga organet att stifta lag i Sverige är riksdagen. Hur det går till praktiskt, och vem som ansvarar för själva prövningen om ett organ ska tas upp till bilagan i OSL är jag däremot osäker på.

    Med vänlig hälsning
    Mattias Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.