Till senaste kommentaren
Detta inlägg är gammalt och kan innehålla inaktuell information.
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Upphandling av fysiska personer jämfört med bolag

En myndighet upphandlar en kurs om två dagar i ett särskilt ämne. X antal företag offererar. Härutöver tre personer, som" fysiker", offererar ett belopp, vilket ska fördelas dem emellan med begäran att arvode utbetalas till var och en inom ramen för det överenskomna beloppet med avdrag för skatt och med inbetalning av arbetsgivaravgifter av myndigheten.


Det är fråga om en engångshändelse och således långt i från risken att anställningsförhållanden ska anses uppstå (dessutom 65 +are)

Kan myndigheten utesluta denna grupp i upphandlingen bara på den grunden att de inte har bolagsform?

Kommentarer

  • Hej Göran!

    En anbudssökande eller anbudsgivare, som enligt bestämmelser i det land i vilken verksamheten är etablerad har rätt att leverera den tjänst som kontraktet är avsett för, får inte uteslutas från att delta i en offentlig upphandling endast på grund av krav på att leverantören ska vara en fysisk eller en juridisk person (se 1 kap. 10 § första stycket LOU [2007:1091]) Med begreppet leverantör avses såväl fysiska som juridiska personer som deltar i en upphandling (se prop. 2006/07:128 s. 302).

    När det gäller anbudsansökningar och anbud som lämnas av grupper av leverantörer får en upphandlande myndighet inte ställa upp villkor på att grupper av leverantörer som lämnar anbud tillsammans ska ha en bestämd juridisk form för att få lämna ett anbud. Myndigheten får dock begära att en grupp ska ha en viss juridisk form när den blivit tilldelad kontraktet, om det krävs att kontraktet ska kunna fullgöras på ett godtagbart sätt (se 1 kap. 11 § LOU).

    En bedömning om en fysisk person, eller grupp av fysiska personer, ska uteslutas eller om dess anbud ska förkastas i en enskild upphandling beror på vilka krav som har ställts i det aktuella förfrågningsunderlaget. Det kan till exempel vara möjligt att ett anbud inte uppfyller ställda krav på ekonomisk ställning och teknisk kapacitet, eller att gruppen av leverantörer inte kan tillhandahålla efterfrågade handlingar. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet får en bedömning göras om de aktuella kraven strider mot någon bestämmelse i LOU eller mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU, inklusive proportionalitetsprincipen. Ett anbud får inte heller innehålla otillåtna reservation, till exempel om hur den aktuella tjänsten ska utföras eller hur ersättning betalas.

    En upphandlande myndigheten får begära att en anbudssökande och anbudsgivare visar att han eller hon är registrerad i aktiebolags- eller handelsregister eller motsvarande register, som förs i det land där leverantörens verksamhet är etablerad (11 kap. 6 § LOU).

    Med vänliga hälsningar

    Anton
  • Hej Anton,
    och tack för ett välskrivet och mycket uttömmande svar!
    Jag funderar bara på det allra sista stycket. Att myndigheten "får" begära att hen är registrerad i nämnda register, betyder väl inte att hen måste vara det. I så fall förtas ju verkan av den ovannämnda sammanställningen av reglerna.
    Vänliga hälsningar
    Göran T

    Göran Trogen
  • Hej igen Göran!

    Att en upphandlande myndighet ”får” begära att en anbudssökande och anbudsgivare visar att han eller hon är registrerad i vissa register innebär att det är frågan om ett krav den upphandlande myndigheten kan ställa om den vill. Det är med andra ord inte något en upphandlande myndighet ”ska” göra, utan något frivilligt.

    Kravet som anges 11 kap. 6 § LOU (2007:1091) är kopplade till regler om behörighet att utöva yrkesverksamhet. Detta är möjligen mindre tydligt i LOU, men framgår av artikel 46 i det tidigare LOU-direktivet (direktiv 2004/18/EG) och artikel 58.2 i det nya LOU-direktivet (direktiv 2014/24/EU). För att registreras i handelsregister krävs inte att näringsverksamhet bedrivs i form av en juridisk person, utan även andra verksamhetsformer, till exempel enkla bolag eller enskild firma, kan registreras i handelsregister. Jag är inte medveten om hur vanligt krav enligt 11 kap. 6 § LOU är i praktiken, men jag ser inte någon principiell motsägelse mellan 11 kap. 6 § LOU och förbudet mot att utesluta en leverantör endast på grund av krav på att leverantören ska vara en fysisk eller juridisk person.

    En bedömning får göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

    Med vänliga hälsningar

    Anton
  • Tack igen Anton för ett tydligt svar!
    Om "får" betyder möjlighet, finns ingen motsättning mellan de stycken jag pekade på.

    "Får" förekom inte i lagtext tidigare. Jag hade en lärare på Juridicum som sa att "får" är någonting på fyra ben som går omkring på Gotland och säger "bää".
    Förr skrev man i lagtext "äger" eller "äger rätt att" och det hade varit tydligare än "får" i detta fall.
    Hälsningar
    Göran T

    Göran Trogen
  • Ja, hur lagtext skrivs har helt klart ändrats under de senaste decennierna. I det här fallet bygger dock språkbruket på direktiv som utarbetats på EU-nivå, varför lagstiftningstekniken skiljer sig något från hur den ofta ser ut i Sverige. Upphandlingsdirektivet som LOU bygger på innehåller detaljerade bestämmelser om vad upphandlande myndigheten ska göra, bland annat för att öppna upp upphandlingar för konkurrens från leverantör i andra medlemsländer. För att tydliggöra vilket handlingsutrymme som lämnats åt upphandlande myndigheter innehåller direktivet även många bestämmelser om vad upphandlande myndigheter får göra, utan att det nödvändigtvis begränsar utrymmet för åtgärder som inte omnämns i texten i direktivet.

    Med vänliga hälsningar

    Anton
  • Hej igen Anton,
    jag uppskattar att du tar dig tid och ger uttömmande svar!
    Menar dock att med en modern lag svenska skulle uttrycket "har rätt att" vara bättre..

    Men, utan att jag ber dig om svar, vill jag fästa din uppmärksamhet på ett annat "konkurrenshinder" som jag upplevt.

    Vid de kortare uppdrag jag haft för myndigheter, säg 3-4 seminarier, tillsammans med en grupp andra pensionärer, har en myndighet krävt (efter ett regelrätt upphandlingsförfarande där vi varit helt outstanding i utvärderingen) att vi ska bilda firma eller firmor, skaffa f-skattesedel, eller tom anlita de faktureringsföretag som finns. Skälen har varit att det är emot myndighetens policy (jag läser det som att ekonomienheten ogillar rutiner för detta) eller att det inte "går" arbetsrättsligt, då det kan föranleda att anställningsförhållande uppstår(som kunnig i arbetsrätt kan jag säga att detta saknar grund).

    Först efter hot om att inte ställa upp, vilket försatt de ansvariga för projektet i en ohållbar situation, har myndigheten givit med sig och vi har erhållit arvoden/lön, varvid myndigheten dragit prelskatt och betalat arbetsgivaravgifter.

    Som sagt, du behöver inte ta tid med detta nu men om frågan uppkommer igen, tänkte jag driva den till prövning.

    Så tack för nu!
    göran t

    Göran Trogen

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.