Till senaste kommentaren

Kan man utforma en upphandling av konst så att man inte får samma leverantör till varje uppdrag?

En viktig aspekt inom offentlig konst är att olika uttryck från olika konstnärer ska vara representerade i samhället. Det innebär att om man köpt ett verk av en konstnär så vill man vid nästa upphandling köpa av någon annan. Kan man följaktligen skriva i utlysningen att redan representerade konstnärer inte kan ansöka? Hur kan man formulera detta på ett sätt som fungerar med lagen?

Kommentarer

  • Hej Ragna,

    Syftet med upphandlingsreglerna är bland annat att ta tillvara på en rad samhällsintressen, där ibland att:
    • främja kostnadseffektivt användande av skattemedel
    • främja fri rörlighet inom EU
    • undanröja ageranden som begränsar konkurrensen
    • underlätta för företag att göra affärer med offentlig sektor
    • se till att det företag som säljer de efterfrågade varorna, tjänsterna eller entreprenaderna till de mest förmånliga villkoren vinner.
    Möjligheten att utesluta leverantörer med hänvisning till att de redan har fått leverera till den upphandlande myndigheten
    I en annonserad upphandling är det inte tillåtet att stänga ute vissa leverantörer från att få delta i upphandlingen med hänvisning till att leverantören redan har fått leverera en vara, tjänst eller byggentreprenad till den upphandlande myndigheten genom en tidigare genomförd upphandling. Det skulle inte vara förenligt med de grundläggande upphandlingsprinciperna och det skulle stå i strid med de ovan angivna samhällsintressena som ska tillvaratas i offentlig upphandling.

    En upphandlande myndighet bör fokusera på att utarbeta en kravspecifikation som följer de grundläggande upphandlingsprinciperna och övriga regler i lagen, samt som säkerställer att upphandlingsföremålet kommer att motsvara de faktiska behov som den upphandlande myndigheten har. Utöver kraven på upphandlingsföremålet kan även vissa krav ställas på anbudsgivaren, så kallade kvalificeringskrav.

    Till detta bör myndigheten också arbeta fram en utvärderingsmodell som innehåller de tilldelningskriterier som myndigheten bedömer som nödvändiga och lämpliga för upphandlingens ändamål. Utvärderingsmodellen ska även vara utformad så att den leder till att det blir det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet som vinner upphandlingen.

    Begränsning av antal delar en leverantör kan tilldelas när ett kontrakt tilldelas i separata delar
    Om den upphandlande myndigheten beslutar att ett kontrakt ska tilldelas i separata delar så har myndigheten möjlighet att bestämma om leverantörerna får lämna anbud på en, flera eller alla delar av kontraktet. Bestämmer myndigheten att anbud får lämnas på flera eller alla delar av ett kontrakt får myndigheten begränsa det antal delar av ett kontrakt som kan komma att tilldelas en och samma leverantör. Det innebär exempelvis att om ni avser upphandla tre olika konstprojekt samtidigt så kan ni besluta att en konstnär endast kan tilldelas ett konstprojekt. På det sättet öppnar ni upp för möjligheten att få olika konstnärer representerade i samhället. Notera dock att konstprojekten måste upphandlas samtidigt för att möjlighet tilldela kontrakt i separata delar och därmed begränsa antalet delar som en leverantör kan tilldelas, ska föreligga.

    Läs mer
    Läs mer om tilldelning av kontrakt i separata delar i inlägget Tilldelning av delkontrakt i upphandling, hur ska man tänka? i vår Frågeportal.

    Med vänlig hälsning,
    Mattias Upphandlingsjurist
  • Hej!

    Du skriver att det ska tillvara ta samhällets intressen. Det är just därför man inte vill ha samma konstnär på flera ställen i lokalområdet. Det ligger i samhällets intresse att ha en stor bredd på konstnärliga uttryck för att möta många olika människors önskemål. Det är ett sätt att främja demokratin och allas lika värde. Det jag läser av ditt svar är att det demokratiska perspektivet i denna typ av upphandlingar inte är relevant. Det får stå för dig. Min fråga är hur man löser denna aspekt inom ramen för upphandling.
    Ragna Berlin
  • Hej Ragna,

    I svaret ovan gavs exempel på de samhällsintressen som EU-lagstiftaren och den svenska lagstiftaren vill uppnå eller värna med upphandlingsreglerna. Ett enskilt regelverk kan tyvärr inte tillvarata samtliga samhällsintressen, och det är inte ovanligt att olika samhällsintressen måste vägas mot varandra när nya regler ska tas fram.

    Det är givetvis fritt för var och en att tolka de svar som vi lämnar här i Frågeportalen. När vi svarar på en fråga som är av upphandlingsrättslig karaktär utgår vi från det upphandlingsrättsliga regelverket och de tolkningar som vi gör av regelverket. Angående de samhällsintressen som räknas upp i svaret ovan återfinns vissa av dem i beaktandesatserna till LOU-direktivet, medan andra återfinns i förarbetena till den svenska upphandlingslagstiftningen.

    Upphandlingslagarna blir i praktiken en form av skyddslagstiftning för leverantörerna. Utgångspunkten är att alla leverantörer ska ges samma chans att kunna delta i upphandlingar och tilldelas de kontrakt som omfattas av upphandlingarna.

    Angående din fråga om hur en upphandlande myndighet kan säkra upp möjligheten till en differentiering av den offentliga konsten har vi redogjort för det rättsliga utrymmet i svaret till det ursprungliga inlägget.

    Med vänlig hälsning,
    Mattias Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.

Här kan du läsa om hur hur Upphandlingsmyndigheten behandlar personuppgifter i Frågeportalen.