Måste användandet av Facebook upphandlas?
Publicerad 01 mars 2019
Hej!
Jag har jobbat en hel del med upphandlingar men då på entreprenörssidan. Det har slagit mig att merparten av myndigheter, även ni själva, Upphandlingsmyndigheten använder sig av Facebook.
Facebook är ett kommersiellt vinstdrivande bolag och jag undrar hur ni ställer er till användandet och gynnandet av ett enskilt vinstdrivande bolag utan föregående upphandling?
Väntar med spänning på ert svar.
Jag har jobbat en hel del med upphandlingar men då på entreprenörssidan. Det har slagit mig att merparten av myndigheter, även ni själva, Upphandlingsmyndigheten använder sig av Facebook.
Facebook är ett kommersiellt vinstdrivande bolag och jag undrar hur ni ställer er till användandet och gynnandet av ett enskilt vinstdrivande bolag utan föregående upphandling?
Väntar med spänning på ert svar.
Niklas Trydell
Publicerad 01 mars 2019
Hej Niklas!
Upphandlingslagarna är bara tillämpliga när upphandlande myndigheter anskaffar varor, tjänster eller byggentreprenader, i utbyte mot ersättning. Begreppet anskaffa ska förstås i vid mening som att få tillgång till fördelarna av varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna. Vad som avses med ersättning är inte helt klart, men bör kunna inkludera allt som har ett monetärt värde.
Upphandlingsplikt kan därför uppstå i andra situationer än när den upphandlande myndigheten betalar för en tjänst eller vara i pengar. Om motprestationen kan anses ha ett ekonomiskt värde, kan det alltså vara frågan om offentlig upphandling, trots att inga pengar har bytt ägare.
Vissa sociala medier, så som Facebook, kan användas utan krav på motprestation av något slag vilket innebär att medlemskapet och användandet i regel faller utanför upphandlingslagarnas tillämpningsområde.
Det kan däremot finnas vissa andra aspekter som offentliga aktörer kan behöva ta hänsyn till vid användandet av alla typer av sociala nätverkstjänster, freeware och open source-verktyg. Sådana frågor faller i regel utanför Upphandlingsmyndighetens uppdrag. Exempelvis hänvisar vi till Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) för frågor om digitalisering och till Integritetsskyddsmyndigheten för frågor om bland annat personuppgiftsbehandling.
Läs mer
Läs mer om upphandlingslagarnas tillämpningsområde i inlägget Är Barter-avtal (bytesavtal) upphandlingspliktiga? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
Upphandlingslagarna är bara tillämpliga när upphandlande myndigheter anskaffar varor, tjänster eller byggentreprenader, i utbyte mot ersättning. Begreppet anskaffa ska förstås i vid mening som att få tillgång till fördelarna av varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna. Vad som avses med ersättning är inte helt klart, men bör kunna inkludera allt som har ett monetärt värde.
Upphandlingsplikt kan därför uppstå i andra situationer än när den upphandlande myndigheten betalar för en tjänst eller vara i pengar. Om motprestationen kan anses ha ett ekonomiskt värde, kan det alltså vara frågan om offentlig upphandling, trots att inga pengar har bytt ägare.
Vissa sociala medier, så som Facebook, kan användas utan krav på motprestation av något slag vilket innebär att medlemskapet och användandet i regel faller utanför upphandlingslagarnas tillämpningsområde.
Det kan däremot finnas vissa andra aspekter som offentliga aktörer kan behöva ta hänsyn till vid användandet av alla typer av sociala nätverkstjänster, freeware och open source-verktyg. Sådana frågor faller i regel utanför Upphandlingsmyndighetens uppdrag. Exempelvis hänvisar vi till Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) för frågor om digitalisering och till Integritetsskyddsmyndigheten för frågor om bland annat personuppgiftsbehandling.
Läs mer
Läs mer om upphandlingslagarnas tillämpningsområde i inlägget Är Barter-avtal (bytesavtal) upphandlingspliktiga? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
- 1 kap. 2 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – definitionen av offentlig upphandling
- 1 kap. 15 § LOU – definitionen av kontrakt
- prop. 2015/16:195 s. 932–933 – om definitionen av offentlig upphandling.
Erika
Jurist
04 mars 2019 (Uppdaterat 11 mars 2021)
Hej!
Tack för svaret.
Facebooks affärsidé är just att stjäla tid från sina användare. Ibland lägger dom in reklam. Genom sin enorma genomslagskraft blir dom till en intressant partner för de företag som säljer reklam.
Med andra ord, alla som använder Facebook blir snuvade på sin tid och dessutom utsatta för reklam.
Det betyder att alla som använder Facebook gynnar deras affärsidé, även om det sker utan reell ersättning utan snarare som en fiktiv sådan.
Det är här problemet ligger.
Dessutom kan man se det ur en annan synvinkel också, nämligen säkerheten. De meddelanden som skickas via Facebook hanteras på servrar runt om i världen. Ingen av Facebooks användare kan styra över detta.
De meddelanden som exempelvis en myndighet får in skall ju diarieföras. Hur säkerställer den diarieförande myndigheten att meddelandet man fått in verkligen ser ut som det gjorde när avsändaren skrev det och inte förvanskats på vägen? Hur ser man på sekretessen?
mvh Niklas
Tack för svaret.
Facebooks affärsidé är just att stjäla tid från sina användare. Ibland lägger dom in reklam. Genom sin enorma genomslagskraft blir dom till en intressant partner för de företag som säljer reklam.
Med andra ord, alla som använder Facebook blir snuvade på sin tid och dessutom utsatta för reklam.
Det betyder att alla som använder Facebook gynnar deras affärsidé, även om det sker utan reell ersättning utan snarare som en fiktiv sådan.
Det är här problemet ligger.
Dessutom kan man se det ur en annan synvinkel också, nämligen säkerheten. De meddelanden som skickas via Facebook hanteras på servrar runt om i världen. Ingen av Facebooks användare kan styra över detta.
De meddelanden som exempelvis en myndighet får in skall ju diarieföras. Hur säkerställer den diarieförande myndigheten att meddelandet man fått in verkligen ser ut som det gjorde när avsändaren skrev det och inte förvanskats på vägen? Hur ser man på sekretessen?
mvh Niklas
Niklas Trydell
04 mars 2019
Hej Niklas,
Det är en intressant tanke att tiden, samt exponeringen för reklam, skulle utgöra ersättning av monetärt värde. Vi anser dock inte att tillägget föranleder någon ytterligare reflektion från vår sida ur ett upphandlingsrättsligt perspektiv, utan vi hänvisar till vårt föregående svar.
Precis som vi skrev i det tidigare svaret kan det finnas andra aspekter som kan behöva beaktas, bland annat säkerhetsaspekter, när offentliga aktörer använder exempelvis sociala medier. Vi hänvisar inledningsvis till DIGG och Datainspektionen för den typen av frågor. För mer information om informationssäkerhet hänvisar vi till webbplatsen informationssäkerhet.se som är tagits fram i samverkan mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och andra myndigheter.
I maj 2010 fick E-delegationen i uppdrag av regeringen att ta fram riktlinjer för hur statliga myndigheter bör använda sociala medier. Mycket av innehållet kan nog betraktas som något inaktuellt, men du hittar vägledningen här. En del av E-delegationens arbete förvaltas och utvecklas nu av eSam, medan andra delar numera återfinns hos exempelvis DIGG.
Frågor gällande sociala medier och diarieföring av allmänna handlingar till Riksarkivet.
Med vänliga hälsningar,
Det är en intressant tanke att tiden, samt exponeringen för reklam, skulle utgöra ersättning av monetärt värde. Vi anser dock inte att tillägget föranleder någon ytterligare reflektion från vår sida ur ett upphandlingsrättsligt perspektiv, utan vi hänvisar till vårt föregående svar.
Precis som vi skrev i det tidigare svaret kan det finnas andra aspekter som kan behöva beaktas, bland annat säkerhetsaspekter, när offentliga aktörer använder exempelvis sociala medier. Vi hänvisar inledningsvis till DIGG och Datainspektionen för den typen av frågor. För mer information om informationssäkerhet hänvisar vi till webbplatsen informationssäkerhet.se som är tagits fram i samverkan mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och andra myndigheter.
I maj 2010 fick E-delegationen i uppdrag av regeringen att ta fram riktlinjer för hur statliga myndigheter bör använda sociala medier. Mycket av innehållet kan nog betraktas som något inaktuellt, men du hittar vägledningen här. En del av E-delegationens arbete förvaltas och utvecklas nu av eSam, medan andra delar numera återfinns hos exempelvis DIGG.
Frågor gällande sociala medier och diarieföring av allmänna handlingar till Riksarkivet.
Med vänliga hälsningar,
Erika
Jurist
05 mars 2019 (Uppdaterat 12 augusti 2021)
Fråga oss!
25–26 april är Frågeservice stängd på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.