Till senaste kommentaren
Detta inlägg är gammalt och kan innehålla inaktuell information.

Uteslutning av leverantör i nya LOU

Undrar om ni har förslag på hur en upphandlande myndighet ska enligt den nya LOU utföra kontroll vid upphandling och under avtalsperiod för eventuell uteslutning för finansiering av terrorism, terroristbrott eller med brott med anknytning till terroristverksamhet och människohandel?

Kommentarer

  • Hej!

    Nya LOU innehåller flera förändringar av bestämmelserna om uteslutning av leverantörer. De viktigaste förändringarna är nog emellertid inte att det tillkommer flera nya grunder för obligatorisk uteslutning av leverantörer, utan att det kommer flera nya regler om vilka bevis myndigheter får eller ska kräva och hur prövningen i övrigt ska gå till. Värt att påpeka är även att de skyldigheter som följer av de nya reglerna även i princip utsträcks till att omfatta sådana företag vars kapacitet åberopas av leverantören i upphandlingen. Samtidigt kommer prövningen av leverantörer att göras på ett nytt sätt genom införandet av det Europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet (ESPD).

    Utöver de rekommendationer vi lämnade i vårt vägledningsmaterial om mellantiden har vi inte tagit fram något ytterligare material om uteslutning av leverantörer enligt de nya reglerna. Vi arbetar för närvarande på ett vägledningsmaterial om ESPD, som även kommer att ta upp en del sammanhängande frågor om uteslutning av leverantörer. Fokus för detta material är emellertid hur prövningen ska göras inför tilldelning av kontrakt eller ramavtal i upphandlingen och inte hur myndigheten ska kontrollera leverantörerna under avtalstiden.

    Henrik Upphandlingsjurist
  • Om jag har förstått saken rätt gäller ESPD vid direktivstyrd upphandling. Vad gäller för kontroll vid nya LOU 19 kap?

    Hur ska UM kunna genomföra kontroller av till exempel dömd terrorist?

    -
  • Hej igen!

    ESPD ska som du påpekar användas vid direktivstyrd upphandling. Några regler om ESPD finns inte vid andra upphandlingar och prövningen av leverantörer i dessa fall påverkas alltså i mindre utsträckning av de nya lagarna. I ESPD-förordningen har däremot angetts att "Medlemsstaterna får reglera eller överlåta till upphandlande myndigheter och enheter att kunna välja om de vill använda det enhetliga upphandlingsdokumentet också som en del av upphandlingar som inte eller inte helt omfattas av förfarandebestämmelserna i [de nya direktiven]." Några regler med detta innehåll har alltså inte införts och eftersom bestämmelserna om bl.a. kvalificering skiljer sig åt mellan direktivstyrd och icke-direktivstyrda upphandlingar har jag svårt att se hur ESPD i praktiken skulle kunna användas vid andra upphandlingar än sådana som omfattas av direktiven.

    Vad gäller prövningen av uteslutningsgrunderna ska myndigheten i sådana upphandlingar som omfattas av våra nationella regler tillämpa vissa av bestämmelserna över tröskelvärdet. Detta gäller reglerna om själva uteslutningsgrunderna i 13 kap. 1-3 §§ nya LOU samt vilka bevis en myndighet får begära att leverantörerna ger in i dessa avseenden. Reglerna om att myndighet ska inhämta uppgifter av betydelse för prövningen av om leverantören har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter och sociala avgifter finns emellertid kvar vad gäller dessa upphandlingar liksom möjligheten att tillämpa begränsad kontroll av anbudsgivare. Det finns även en särskild regel om egen försäkrad vid dynamiska inköpssystem. Enligt 13 kap. 18 § fjärde stycket nya LOU ska myndigheten, om den av leverantören begär upplysningar avseende uteslutningsgrunderna, i upphandlingsdokumenten ange hur leverantören kan lämna upplysningarna. I övrigt kan jag inte se att reglerna i dessa avseenden skiljer sig nämnvärt från dagens regler.

    Som jag nämnde ovan arbetar vi på ett vägledningsmaterial där vi kommer in på dessa frågor. Kortfattat kan nämnas att det följer av de nya reglerna att myndigheten ska begära in angivna bevis avseende den leverantör myndigheten avser att tilldela kontraktet. Angivet bevismedel vad gäller uteslutning på grund av brott är "utdrag från ett relevant register, såsom utdrag ur brottsregister". Något annat bevismedel i detta avseende får myndigheten inte kräva om ett sådant utdrag finnes. En leverantör ska alltså inte kunna tilldelas ett kontrakt innan den har kontrollerat om leverantören ska uteslutas (och uppfyller kvalificeringskraven). I detta sammanhang uttalar regeringen följande: "När det gäller uteslutning på grund av brott så kommer detta i Sverige normalt sett att handla om belastningsregisterutdrag enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Kontroll av belastningsregister enligt nuvarande bestämmelser i LOU och LUF görs endast när det finns grundad anledning att anta att leverantören ska uteslutas. Den nya regleringen innebär däremot att det införs en obligatorisk kontroll av dokumentation rörande brottslighet avseende leverantörer som myndigheterna avser att tilldela kontrakt. Denna skyldighet för myndigheterna kan också i praktiken komma att innebära, trots att syftet med de nya direktiven kan sägas vara den motsatta, en viss ökning av antalet belastningsregisterutdrag som begärs ut och ges in till myndigheter med anledning av ett upphandlingsförfarande. Uppgifter i belastningsregistret anses vara särskilt integritetskänsliga. Mot denna bakgrund finns det anledning att överväga behovet av att anpassa det regelverk som styr tillgången till uppgifter i belastningsregistret. Regeringen avser att återkomma i denna del." (prop. 2015/16:195 s. 771).

    Henrik Upphandlingsjurist
  • Hej,

    Finns det någon svensk behörig myndighet som kan lämna intyg att omständigheter enligt 13 kap. 3 § 2 inte föreligger (dvs. konkurs m.m.)? Eller är det en egen försäkran på heder och samvete vi ska begära?

    Kan vi som myndighet fortfarande begära in uppgifter från Skatteverket eller måste vi lägga över denna börda på leverantören när det gäller intyg att omständigheter enligt 13 kap. 2 § LOU inte föreligger.

    Maria

    Mia Björk
  • Hej Mia!

    Tyvärr är nog även detta en fråga kring ESPD och leverantörsprövning som vi måste återkomma till.

    Bolagsverket kan lämna uppgifter vad gäller vissa av dessa förhållande (men, som jag förstår det, inte samtliga). Bolagsverket ska bl.a. i aktiebolagsregistret registrera om en konkurs har inletts eller avslutats. Bolagsverkets register inkluderar emellertid inte uppgifter avseende samtliga typer av juridiska personer som kan tänkas delta i upphandlingar. I vilket fall har man inget särskilt dokument framtagandet för just detta ändamål (på samma sätt som Skatteverkets SKV 4820) för juridiska personer. Det finns ett intyg på engelska som heter "Certificate of good standing" men såvitt jag vet finns ingen motsvarighet på svenska.

    En ytterligare oklarhet vad gäller denna uteslutningsgrund kanske kan formuleras som följer: Om den upphandlande myndigheten väljer att använda denna uteslutningsgrund i en upphandling - måste man då inkludera "hela" grunden eller kan man välja att bara inkludera ? I ESPD är ju (lite förenklat) denna uteslutningsgrund uppdelad i fyra olika delmoment:

    1. Konkurs
    2. Insolvens
    3. Ackordsuppgörelse med borgenärer
    4. Avbruten näringsverksamhet

    Personligen ser jag inget lagligt eller praktiskt hinder mot detta (/även om det känns som ett tämligen bakvänt sätt att adressera problemet). I så fall skulle man ju välja att i en upphandling bara inkludera de delmoment avseende vilka uppgifter kan inhämtas från Bolagsverket.

    Läs gärna detta svar i denna portal angående den del av din fråga som gäller bevis avseende skatter och sociala avgifter.

    Henrik Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.

Här kan du läsa om hur hur Upphandlingsmyndigheten behandlar personuppgifter i Frågeportalen.