Till senaste kommentaren

Får en myndighet sekretessbelägga uppgifter även om anbudsgivaren inte begärt sekretess?

Hej!

Jag undrar om den upphandlande myndigheten kan undgå att lämna ut t.ex. anbudsgivares CV i en upphandling, och hänvisa till att anbudsgivaren skulle kunna lida skada, även om anbudsgivaren själv inte begärt sekretess på dessa handlingar?

Tack på förhand!

Kommentarer

  • Hej Lisa,

    Ja, det är möjligt för en upphandlande myndighet att sekretessbelägga uppgifter även om anbudsgivaren själv inte begärt sekretess. När en begäran om att få ta del av en allmän handling eller uppgift i en allmän handling kommer in till en upphandlande myndighet ska myndigheten alltid göra en självständig prövning av om handlingen eller uppgiften ska lämnas ut. Utgångspunkten är att allmänna handlingar ska lämnas ut om inte handlingen omfattas av sekretess. Vid offentlig upphandling kan sekretess exempelvis föreligga om det kan antas att leverantören lider skada om uppgiften lämnas ut.

    I praxis har omständigheten att en upphandlande myndighets sekretessbelagt uppgifter utan att anbudsgivaren begärt det, bedömts olika men utgångspunkten vid bedömningen har alltjämt varit vilken skada leverantören kan antas lida om uppgifterna lämnas ut.

    I en Kammarrättsdom från förra året hade upphandlande myndighet sekretessbelagt uppgifter i anbudet som en anbudsgivare inte begärt sekretess för. Kammarrätten ansåg att med hänsyn till uppgifternas karaktär och med beaktande av vad en annan leverantör framfört avseende begäran om sekretess för samma uppgifter kunde det antas att den leverantör som inte begärt sekretess kan lida skada. Sekretessen gällde vissa affärsmässigt känsliga uppgifter. Vidare betonande Kammarrätten även att enbart det faktum att en leverantör inte begärt sekretess medför inte att det saknas anledning att anta att leverantören kan lida skada om uppgifterna lämnas ut. Upphandlande myndighet hade därmed agerat rätt.

    Däremot har Högsta förvaltningsdomstolen gjort en annan bedömning i en dom för samma typ av uppgift, där beslutet var beroende av om anbudsgivaren hade begärt sekretess eller inte för uppgiften. Det finns även ett kammarrättsavgörande där upphandlande myndighet hade sekretessbelagt uppgifter som leverantören inte begärt skulle omfattas av sekretess. Kammarrätten ansåg att eftersom leverantören inte begärt sekretess för den uppgiften saknades det särskild anledning att anta att leverantören skulle lida skada om uppgiften lämnas ut. Upphandlande myndighet hade gjort fel när de bedömde att förutsättningar för sekretess förelåg.

    Sammanfattningsvis är det viktigt att upphandlande myndighet gör en självständig sekretessprövning för att avgöra om leverantören kan lida skada om uppgifterna lämnas ut oavsett om leverantören har begärt sekretess för uppgifterna eller inte.
     
    Källhänvisning
    • 6 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslag (2009:400) OSL – en fråga om utlämnande av en allmän handling ska som utgångspunkt prövas av den myndighet som förvarar handlingen
    • 31 kap 16 § första stycket OSL– sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs
    • Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 4944–19
    • Högsta förvaltningsdomstolens dom i HFD 2016 ref. 17
    • Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 1837–19.
    Med vänlig hälsning,
    Josefine Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.

Här kan du läsa om hur hur Upphandlingsmyndigheten behandlar personuppgifter i Frågeportalen.