Vad är en tjänstekoncession?
Publicerad 30 augusti 2016
.
Upphandlingsmyndigheten
Publicerad 30 augusti 2016
Rättslig definition
Med tjänstekoncession avses ett skriftligt kontrakt med ekonomiska villkor som ingås mellan en upphandlande myndighet eller enhet och en koncessionshavare, där
En tjänstekoncession är ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt men som innebär att ersättningen för tjänsterna helt eller delvis utgörs av en rätt att utnyttja tjänsten.
Den avgörande skillnaden på en tjänstekoncession och ett vanligt tjänsteavtal är att i en koncession övertar leverantören verksamhetsrisken, eller i vart fall en betydande del av verksamhetsrisken som är förenad med utnyttjandet av tjänsten. Med detta avses en risk för att vara utsatt för marknadens nycker. Sådan risk kan exempelvis ta sig uttryck i en risk för att utsättas för konkurrens från andra leverantörer, risk för bristande jämvikt mellan utbud och efterfrågan, risk för insolvens hos verksamhetens kunder, risk för att inkomsterna i verksamheten inte ska täcka samtliga kostnader eller risk för att behöva bära ansvaret för saker som uppkommer till följd av verksamheten. Att koncessionshavaren tar verksamhetsrisken innefattar alltså att leverantören riskerar att inte få betalt för sina kostnader under utnyttjandet av tjänsten på grund av faktorer som ligger utanför dennes kontroll.
Ett exempel på en tjänstekoncession kan vara driften av en parkeringsplats eller en biograf, där utförarens är beroende av de avgifter den tar ut av användarna snarare än ersättning från den upphandlande myndigheten eller enheten.
Om exempelvis ingen del av den risk som är förenad med tillhandahållandet av tjänsten överförs på koncessionshavaren utgör transaktionen inte en tjänstekoncession. Om inte tjänsten kan definieras som en tjänstekoncession (eller byggkoncession) överförs på koncessionshavaren ska kontraktet som huvudregel upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF).
Läs mer
För mer information om tjänstekoncessioner, se även Konkurrensverkets rapport Tjänstekoncessioner – när, var och hur? (2012:4). Notera att rapporten är framtagen innan LUK trädde i kraft den 1 januari 2017. Den innehåller därför delvis inaktuell information. Se även inlägget Kan den upphandlande myndigheten anskaffa tjänster i en tjänstekoncession? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
Med tjänstekoncession avses ett skriftligt kontrakt med ekonomiska villkor som ingås mellan en upphandlande myndighet eller enhet och en koncessionshavare, där
- kontraktet utgör en koncession genom vilken en upphandlande myndighet eller enhet anförtror till koncessionshavaren tillhandahållandet och förvaltningen av andra tjänster än byggkoncessioner enligt lagen om upphandling av koncessioner (LUK),
- ersättningen för tjänsten utgörs antingen av enbart rätten att utnyttja föremålet för koncessionen eller av dels en sådan rätt, dels betalning, och
- kontraktet innefattar att en verksamhetsrisk (antingen efterfrågerisk eller utbudsrisk eller båda) övertas av koncessionshavaren.
En tjänstekoncession är ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt men som innebär att ersättningen för tjänsterna helt eller delvis utgörs av en rätt att utnyttja tjänsten.
Den avgörande skillnaden på en tjänstekoncession och ett vanligt tjänsteavtal är att i en koncession övertar leverantören verksamhetsrisken, eller i vart fall en betydande del av verksamhetsrisken som är förenad med utnyttjandet av tjänsten. Med detta avses en risk för att vara utsatt för marknadens nycker. Sådan risk kan exempelvis ta sig uttryck i en risk för att utsättas för konkurrens från andra leverantörer, risk för bristande jämvikt mellan utbud och efterfrågan, risk för insolvens hos verksamhetens kunder, risk för att inkomsterna i verksamheten inte ska täcka samtliga kostnader eller risk för att behöva bära ansvaret för saker som uppkommer till följd av verksamheten. Att koncessionshavaren tar verksamhetsrisken innefattar alltså att leverantören riskerar att inte få betalt för sina kostnader under utnyttjandet av tjänsten på grund av faktorer som ligger utanför dennes kontroll.
Ett exempel på en tjänstekoncession kan vara driften av en parkeringsplats eller en biograf, där utförarens är beroende av de avgifter den tar ut av användarna snarare än ersättning från den upphandlande myndigheten eller enheten.
Om exempelvis ingen del av den risk som är förenad med tillhandahållandet av tjänsten överförs på koncessionshavaren utgör transaktionen inte en tjänstekoncession. Om inte tjänsten kan definieras som en tjänstekoncession (eller byggkoncession) överförs på koncessionshavaren ska kontraktet som huvudregel upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF).
Läs mer
För mer information om tjänstekoncessioner, se även Konkurrensverkets rapport Tjänstekoncessioner – när, var och hur? (2012:4). Notera att rapporten är framtagen innan LUK trädde i kraft den 1 januari 2017. Den innehåller därför delvis inaktuell information. Se även inlägget Kan den upphandlande myndigheten anskaffa tjänster i en tjänstekoncession? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
- 1 kap. 13, 19 och 22 §§ lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK) – relevanta bestämmelser för den rättsliga definitionen av en tjänstekoncession
- 1 kap. 22–23 §§ LUK – bestämmelser om verksamhetsrisk
- beaktandesatserna 18 och 20 i direktiv 2014/23/EU (LUK-direktivet), EU-domstolens dom i mål C-274/09 Stadler punkten 37 och mål C-234/03 Contse punkten 22 – om verksamhetsrisk.
Gustav
03 oktober 2017
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.