Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Kan tilldelningskriterier grunda sig på mångfald (exempelvis kön och ålder)?

Hej!
I en upphandling av tjänst vill vi "se förmånligt" på ett utförarteams mångfald i termer av kön, ålder respektive internationellt samarbete (formellt som ett relativt lågt viktat kriterium).
Är detta möjligt, eller bryter det mot principen om icke-diskriminering eller proportionalitet?
Finns några rättsfall och spelar det någon roll om upphandlingen är under tröskelvärdet?
Stort tack på förhand!

Kommentarer

  • Hej Jan,

    Lagen om offentlig upphandling (LOU) ger upphandlande myndigheter en möjlighet att ställa krav avseende exempelvis sociala hänsyn för att främja jämställdhetspolitiska mål inom den egna organisationen. Läs gärna mer om socialt ansvarsfull upphandling på vår webbplats. Upphandling som bidrar till ett mer socialt hållbart samhälle är för övrigt det sjunde inriktningsmålet i regeringens nationella upphandlingsstrategi.

    En upphandlande myndighet har en förhållandevis stor frihet att själv utforma sina upphandlingar för att tillgodose de behov som myndigheten har. Krav och villkor måste dock hålla sig inom de ramar som ges av de grundläggande upphandlingsprinciperna. Detta gäller även vid upphandling under tröskelvärdet.

    Principen om icke-diskriminering innebär bland annat att leverantörer inte får diskrimineras på grund av nationalitet, exempelvis medborgarskap, etablerings- eller verksamhetsland. Upphandlande myndigheter får inte ställa krav som bara svenska leverantörer känner till eller klarar av att uppfylla. Detta gäller även om den upphandlande myndigheten inte förväntar sig att få in anbud från utländska leverantörer.

    För att ett krav eller tilldelningskriterium ska vara proportionerligt ska det ha ett naturligt samband med och stå i proportion till det behov som ska täckas (se prop. 2015/16:195 s. 1092). En bedömning om ett visst krav är proportionerligt kan gå till på flera sätt men sker vanligen i tre steg. Det första innefattar frågan om åtgärden är ägnad att tillgodose det avsedda ändamålet. Det andra steget utgörs av en prövning av om kravet är nödvändig för att uppnå det avsedda ändamålet. Till sist bedöms om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som åtgärden förorsakar berörda enskilda intressen (se exempelvis EU-domstolens dom i mål C-234/03 Contse och HFD 2016 ref. 37). Det är oklart om ditt exempel är förenligt med bland annat principen om icke-diskriminering och proportionalitetsprincipen.

    Ett rättsfall som kan vara av intresse är det så kallade Triclosanmålet, där frågan om man i en proportionalitetsbedömning måste ta hänsyn till de egentliga effekterna av ett krav. Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) konstaterar i målet att kravet som en upphandlande myndigheten ställt på att upphandlingsföremålet skulle vara fritt från triclosan var objektivt utformat och inte diskriminerade någon leverantör. Domstolen kom även fram till att det saknar betydelse om kravet har något faktisk effekt, i det här fallet på miljön (se RÅ 2010 ref. 78).

    I ditt exempel rör det sig om ett tilldelningskriterium, som dessutom viktas lågt vid utvärderingen, vilket innebär att den eventuellt konkurrensbegränsande effekten är lägre än om det hade formulerats som ett obligatoriskt krav. Notera dock att vi inte kan bedöma om tilldelningskriteriet är tillåtet eller inte, eftersom en bedömning behöver göras i det enskilda fallet.

    Som en passus kan även nämnas att tilldelningskriteriet ska vara tydligt formulerade så att leverantörerna förstår vad som tillmäts betydelse i utvärderingen. Detta är en förutsättning för att anbudsgivarna ska kunna lämna konkurrenskraftiga anbud.

    Uppdaterad: den 28 juni 2019


    Med vänliga hälsningar,
    Erika Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.