Detta inlägg är gammalt och kan innehålla inaktuell information.
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Viktning i upphandlingsdokumenten?

Hej! Ett rättsfall under sommaren från EG-domstolen poängterar att viktningen vid den kommande utvärderingen i en upphandling, måste synas redan i förfrågningsunderlaget.
Jag har tagit detta till mig och anser att det gäller alla upphandlingar som man annonserar. Vid samtal med en upphandlingskonsult, hävdar han att detta endast gäller upphandlingar med öppet förfarande; gäller det en nationell upphandling, såsom förenklat förfarande, då behöver man inte visa sin viktning redan i förfrågningsunderlaget. Vad anser ni?

Undrande upphandlare Rapportera olämpligt innehåll

Kommentarer

  • Hej!

    Jag är inte helt säker på att jag förstår din fråga, men ställ gärna följdfrågor om du har fler funderingar.

    Av 15 kap. 16 § LOU (2007:1091) framgår det att en upphandlande myndighet, vid en upphandling som omfattas av 15 kap. LOU, ska anta antingen det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för den upphandlande myndigheten, eller det anbud som har lägst pris. I övrigt anges bland annat följande för det fall den upphandlande myndigheten väljer det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet:

    ”Bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga skall göras enligt 12 kap. 1 § andra stycket.
     Den upphandlande myndigheten skall antingen ange hur de olika kriterierna som avses i 12 kap. 1 § andra stycket viktas vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga eller ange kriterierna i fallande prioritetsordning. Kriterieviktningen får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning.

    Kriterieviktningen eller prioritetsordningen skall anges i annonsen om upphandling, i ansökningsinbjudan eller i förfrågningsunderlaget."

    Om den upphandlande myndigheten vill ta hänsyn till olika kriterier, såsom pris, leverans- eller genomförandetid, miljöegenskaper, driftkostnader, kostnadseffektivitet, kvalitet, estetiska-, funktionella- och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd ska den således antingen ange viktning eller ange en fallande prioriteringsordning. Detta kan jämföras med reglerna vid upphandling som omfattas av direktiven, enligt vilken prioriteringsordning bara är tillåten när det inte är möjligt att ange viktning (se 12 kap. 2 § andra stycket LOU; se även artikel 53.2 tredje stycket direktiv 2004/18/EG och artikel 67.5 tredje stycket direktiv 2014/24/EU).

    Jag får intrycket att frågan ansluter till C-6/15 TNS Dimarso (avgjord den 14 juli 2016) som dock behandlar en annan fråga. I domen angav EU-domstolen bland annat följande:

    ”Av vad anförts följer att tolkningsfrågan ska besvaras enligt följande. Artikel 53.2 i direktiv 2004/18 ska, mot bakgrund av principen om likabehandling och den skyldighet till öppenhet som följer av denna princip, tolkas så, att i en situation där ett offentligt upphandlingskontrakt avseende tjänster ska tilldelas utifrån kriteriet om det från den upphandlande myndighetens perspektiv sett ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, är nämnda myndighet inte skyldig att i meddelandet om offentlig upphandling eller i förfrågningsunderlaget för den berörda upphandlingen upplysa potentiella anbudsgivare om den bedömningsmetod som den har tillämpat för att konkret värdera och klassificera anbuden. Denna metod får emellertid inte leda till att tilldelningskriterierna och den relativa viktningen av dessa ändras” (punkt 37).

    För domar från EU-domstolen där frågor om viktning och transparens berörs, se även bland annat C-532/06 Lianakis med flera (bland annat punkt 38) och C-331/04 Viaggi di Maio (bland annat punkt 32). Det kan vara värt att ha i åtanke att frågan om transparens i en utvärderingsmodell kan uttryckas i flera olika ”dimensioner”: vad betyder ett visst tilldelningskriterium (vad menas mer konkret med till exempel ”tillgänglighet”, ”bemötande” etc.); hur tilldelningskriterierna viktats; hur ser bedömningsskalan ut (vad krävs för ett, två, tre poäng etc.) och om myndigheten verkligen följt sin egen utvärderingsmodell såsom den har redovisats i förfrågningsunderlaget.

    Det kan även nämnas att det finns ett antal mål där domstolarna till synes inte lagt vikt vid avsaknaden av helt tydliga uppgifter om hur anbudspris skulle sammanräknas eller beräknas, se bland annat Kammarrätten i Jönköpings domar i mål nr 3983-11 och mål nr 2331-11.

    Angående förhållandet mellan direktiven och upphandlingar som regleras enligt nationella regler (15 kap. LOU) har EU-domstolen i flera domar ansett att bestämmelser i nationell rätt som är tillämpliga på såväl direktivstyrd som icke direktivstyrd upphandling ska tolkas på ett sätt som är förenligt med upphandlingsdirektiven (se bland annat EU-domstolens domar i C-470/13 Generali-Providencia punkt 23 och C- 234/14 Ostas Celtnieks punkt 20).

    Med vänliga hälsningar

    Anton

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.