Till senaste kommentaren

Vita jobb och arbetsrättsliga villkor

Hej.

I LOU finns ju sedan i år krav på att när det är behövligt ska krav på arbetsrättsliga villkor ställas över tröskelvärdet.

Sedan finns vita jobb
Vita Jobb mot svartarbete och social dumpning
Vita Jobb Modellen har utarbetats i samarbete mellan kommuner och fackföreningar som särskilt drabbas av svartarbete vid offentlig upphandling. Den har justerats med hänsyn till senare domar i EU-domstolen. Vita Jobb drivs nu av Landsorganisationen i Sverige i samarbete med samtliga LO-förbund.

Vita Jobb innebär att den upphandlande myndigheten ställer krav på att huvudentreprenören skall som tillkommande kontraktsvillkor svara för att sociala villkor enligt särskilt utvalda bestämmelser i för arbetet tillämpligt kollektivavtal tillämpas under upphandlingen. Upphandlaren kräver alltså inte att leverantören skall ha tecknat kollektivavtal eller tillämpa alla kollektivavtalets bestämmelser, endast utvalda delar som är förenliga med upphandlingslagstiftningen möjlighet att kräva sociala villkor vid offentlig upphandling.

Avtalet innebär även att leverantören är skyldig att fullgöra sociala skyldigheter såvitt avser skatt sociala avgifter etc. under upphandlingen och underkasta sig kontroll av att dessa särskilda villkor följs av särskilda av upphandlaren utsedda kontrollörer.

Överträdelse av dessa särskilda villkor ger enligt upphandlingsavtalet upphandlaren rätt att häva avtalet samt kräva skadestånd för avtalsbrott.

Vita jobb används av vissa kommuner både över och under tröskelvärdet och innehåller rutiner som nedslag på arbetsplatser och liknande som jag anser är oproportionerliga i förhållande till lagtexten i LOU och EU-direktiven.

Är det lagligt att ställa krav som vita jobb när det finns en lag fastställd i Sveriges Riksdag som lagt ribban på de krav som kan, ska och får ställas.

Mvh
PO

Kommentarer

  • Hej,

    Det är i vissa fall obligatoriskt att ställa arbetsrättsliga villkor i upphandling. Skyldigheten gäller bara vid upphandlingar som minst uppgår till de tröskelvärden som gäller enligt LOU, LUF respektive LUK och enbart för sådana upphandlingar som påbörjas efter att bestämmelserna trädde i kraft den 1 juni 2017. Skyldigheten gäller dock inte för upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster inklusive välfärdstjänster (tjänster enligt bilaga 2 och bilaga 2 a till respektive lag).

    Det är fullt möjligt att ställa arbetsrättsliga villkor oavsett om någon skyldighet föreligger eller inte. Det följer av huvudregeln enligt upphandlingsrätten att en upphandlande organisation i princip får ställa vilka krav den vill så länge kraven har anknytning till det som anskaffas och uppfyller de grundläggande upphandlingsprinciperna, det vill säga att de bland annat är proportionella och icke-diskriminerande. Krav som ställs utifrån till exempel "vita jobb-modellen" behöver därmed bedömas i förhållande till de grundläggande upphandlingsprinciperna för att bedöma om de är lagliga.

    Krav som gäller fullgörandet av skyldigheter avseende skatt och sociala avgifter utgör en uteslutningsgrund, läs mer om uteslutning på vår webbplats.

    Uppdaterad: den 19 december 2019

    Vänliga hälsningar
    Charlotta
    Charlotta Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.

Här kan du läsa om hur hur Upphandlingsmyndigheten behandlar personuppgifter i Frågeportalen.