Till senaste kommentaren

Vilken volym ska anges vid upphandling för att ingå ramavtal?

Hej! Vad gäller rörande angivande av volymer i ramavtal. Måste upphandlande myndighet ange volym (kan ju vara både i kronor eller mängd) vid upphandlande av ramavtal? Många gånger skrivs att volym är baserad på tidigare statistik och inga volymer garanteras.
Jeanna Linton-Wahlgren Rapportera olämpligt innehåll

Kommentarer

  • Hej,

    Efter EU-domstolens avgörande i mål C-216/17 Coopservice råder en viss oklarhet vilken uppskattad volym som en upphandlande myndigheter ska ange vid upphandling av ramavtal. Upphandlingsmyndighetens anser att domen är svårtolkad och det är viktigt att komma ihåg att det avser enskilda förhållanden i en viss kontext. Dessutom avser domen det gamla LOU-direktivet och domen ska därför inte övertolkas.

    Behöver takvolymer anges eller räcker det med takvärde?
    Upphandlingsmyndigheten anser att det framgår av domen att takvolymer vid tillämpliga fall ska anges vid sidan av takvärdet i ramavtal med alla villkor fastställda med en leverantör.

    Omfattas alla typer av ramavtal?
    Upphandlingsmyndigheten anser inte att det är givet att alla ramavtalsformer omfattas, eftersom det i domen avsåg ett ramavtal med alla villkor fastställda med en leverantör. Alla ramavtal träffas av samma regler men dessa reglerna kan tolkas olika beroende på vilken ramavtalsform det är frågan om då olika ramavtalsformer ger olika incitament, olika krav på transparent med mera mot leverantören.

    Vidare anser Upphandlingsmyndigheten att det finns skäl som talar för att domen inte i sig omedelbart gäller för ramavtal under tröskelvärdena eftersom det finns olika regler beträffande de olika ramavtalen.

    När det gäller vilken kvantitet, ska det vara takvolymer eller ordinarie behov?
    Av domen framgår att den upphandlande myndigheten ska ange kvantitet av de tjänster som kommer att beställas när de senare ingår kontrakt som grundas på ramavtalet. EU-domstolen skriver i domen att när angiven kvantitet är förbrukad så har ramavtalet inte längre någon verkan. Någon närmare vägledningen vad som avses med detta i domen ges tyvärr inte.

    Det är uteslutet att de upphandlande myndigheter som inte har undertecknat ramavtalet anger kvantiteten av de tjänster som kommer att kunna beställas med hänvisning till deras ordinarie behov. Vet de upphandlande myndigheterna om det ordinarie behovet går det bra att ange denna kvantitet på annan plats i upphandlingsdokumenten. Det är lämpligt att göra så när det är möjligt för att säkerställa att öppenhetsprincipen och likabehandlingsprincipen iakttas fullt ut.

    Vad som sägs om takvolymer i domen skulle kunna innebära att avrop som görs från ett ramavtal kan komma att utgöra en otillåten direktupphandling om det innebär att ramavtalets angivna tak för volym och/eller belopp överskrids. Detta mot bakgrund av att det är lämpligt att den upphandlande myndigheten anger de volymer den tror kommer att användas under ramavtalets löptid.

    Hur ska man ange takvolym när flera upphandlande myndigheter är med i ramavtalet?
    Ramavtal kan avse flera upphandlande myndigheter. Exempelvis är detta aktuellt för inköpscentraler. Upphandlingsmyndigheten kan inte se att den upphandlande myndigheten i upphandlingsdokumenten behöver ange respektive avropsberättigads volym eftersom utgångspunkten är utifrån leverantörsperspektivet. Leverantörerna ska kunna bedöma och lämna anbud på samma sätt. Vid angivande av volymer räcker det därför med att utgå ifrån ramavtalet och, när det är aktuellt i det enskilda fallet, från respektive ramavtalsområde.

    Konkurrensverkets tolkning av domen
    Konkurrensverkets har en tolkning av domen som skiljer sig i flera avseenden från vår tolkning. I korthet anser Konkurrensverket att domen innebär att en upphandlande myndighet som är part i ett ramavtal är skyldig att precisera den totala kvantitet och det högsta belopp som ramavtalet omfattar. Konkurrensverket anser alltså att ett takvärde för hur mycket ramavtalet kan omsätta ska anges. I skyldigheten att ange ett takvärde ingår även att, så långt det är möjligt, göra en uppskattning av värdet eller storleksordningen och frekvensen på de efterföljande kontrakt som ska tilldelas med ramavtalet som grund.

    Konkurrensverkets tolkning av domen är att upphandlande myndigheter är skyldiga att göra en uppskattning av det förväntade värdet, och den förväntade kvantiteten av vad som kommer att avropas från ramavtalet.

    Denna skyldighet för upphandlande myndigheter ska dessutom, enligt Konkurrensverket, omfatta alla typer av ramavtal, det vill säga även ramavtalsupphandlingar med förnyad konkurrensutsättning.

    Behöver en volym garanteras i ramavtalet?
    En upphandlande myndighet behöver inte garantera någon volym. Skillnaden mellan ett ramavtal och ett kontrakt är att det vid ramavtal råder osäkerhet kring volym, leveranstidpunkter och den exakta utformningen av föremålet för upphandlingen.

    Se och läs mer

    Källhänvisningar
    Uppdaterad: den 26 september 2019

    Med vänlig hälsning,
    Gustav Upphandlingsjurist
  • Hej!

    Ni anger

    "Av domen framgår att den upphandlande myndigheten ska ange kvantitet av de tjänster som kommer att beställas när de senare ingår kontrakt som grundas på ramavtalet eller anger nämnda kvantiteter med hänsyn till deras ordinarie behov. Det kan alltså kan vara möjligt att begränsa sig till ordinarie behov."

    I domen anges dock:

    "det är uteslutet att de upphandlande myndigheter som inte har undertecknat ramavtalet underlåter att ange kvantiteten av de tjänster som kommer att kunna beställas när de senare ingår kontrakt som grundas på detta ramavtal eller anger nämnda kvantitet med hänvisning till deras ordinarie behov"

    Den rimliga tolkningen av detta är väl att det är uteslutet att hänvisa till ordinarie behov?
    Upphandlingsjurist
  • Hej,

    Du har rätt. Domen kan tolkas som att upphandlande myndigheter, som inte har undertecknat ramavtalet, inte får
    • låta bli att ange kvantiteten av de tjänster som kommer att kunna beställas när de senare ingår kontrakt som grundas på detta ramavtal, eller
    • ange nämnda kvantitet med hänvisning till deras ordinarie behov.
    Med andra ord kan domen tolkas som att upphandlande myndigheter, som inte har undertecknat ramavtalet, måste ange kvantiteten av de tjänster som kommer att kunna beställas när de senare ingår kontrakt som grundas på detta ramavtal. En sådan skrivning får inte göras genom en hänvisning till deras ordinarie behov.

    Vi har ändrad vårt svar ovan till följd av detta.

    Med vänlig hälsning,
    Gustav Upphandlingsjurist
  • Hej,

    Jag har följdfrågor ang. era tidigare kommentarer ovan och undrar hur ni på Upphandlingsmyndigheten ser på följande (fiktiva) scenario och frågor:

    En kommun genomför en ramavtalsupphandling med öppet förfarande.
    Beställaren anger i upphandlingsdokumenten en förväntad avropsvolym om 2 Miljoner kronor inom ramavtalet under hela ramavtalsperioden (4 år), vilket är deras uppskattade bedömning. Ramavtalet har mer än en leverantör med rangordning.

    Ramavtalet träder i kraft och redan efter 2 år har det avropats för hela 10 miljoner kronor.

    Frågor:
    1. Har upphandlande myndighet agerat fel enligt LOU eller prejudikat som överskridit gränsen med råge långt innan ramavtalet är avslutat?

    2. Skulle scenariot ovan kunna jämföras med en otillåten direktupphandling för beloppet över 2 miljoner kr, d.v.s. 8 miljoner kr?

    3a. Kan eller bör upphandlande myndighet upphöra med att genomföra beställningar på ramavtalet om denna gräns om 2 miljoner kr överskrids långt innan deras verkliga behov är uppfyllt och ramavtalet löpt ut?

    3.b. Som i exemplet ovan uppnås takgränsen efter 2 år, d.v.s. halva tiden.
    Ser ni något fel i om upphandlande myndighet genomför en ny upphandling när gränsen är uppnådd, och då justerar beloppen efter en ny bedömning?

    3c. Om ni anser det är tillåtet, kan upphandlande myndighet teckna och avropa på nya ramavtal parallellt med att ha de "vilande/frysta" ramavtal sedan tidigare som löper ut.

    Tack för svar!
    Fredrik
    Fredrik
  • Hej,
    Fråga 1 och 2
    Vad gäller din första och din andra fråga är rättsläget något oklart efter EU-domstolens avgörande i mål C-216/17 Coopservice. Vi arbetar med anledning av domen på ett vägledningsmaterial kring dessa frågor. När det är publicerat kommer vi att hänvisa till det i detta inlägg.

    Fråga 3 a-c
    Generellt gällande frågorna 3 a-c vill vi understryka att svaren beror på vad som framgår av ramavtalet och hur uppgiften om värde var formulerad i upphandlingsdokumenten. I sammanhanget måste man också skilja på den upphandlingsrättsliga och den avtalsrättsliga aspekten. En upphandlande myndighet kan i sina avtal förbinda sig att avropa hela sitt behov från ramavtalet under avtalstiden, och denna bundenhet påverkas inte med självklarhet av de begränsningar som följer av upphandlingsreglerna. En bedömning behövs alltså göras i det enskilda fallet. Upphandlingsmyndigheten gör inte bedömningar i enskilda fall. Generellt sett gäller följande.

    a) Svaret beror bland annat på hur beloppsgränsen exakt har formulerats i upphandlingsdokumenten och ramavtalet och hur den upphandlande myndighetens bundenhet till ramavtalet har formulerats i ramavtalet. Ur upphandlingsrättslig synvinkel bör myndigheten sannolikt upphöra med avrop från ramavtalet. Dock finns det bestämmelser i lagen om offentlig upphandling (LOU) som tillåter vissa ändringar i upphandlande avtal som kan vara aktuella att tillämpa.

    Läs mer om ändringar av avtal på vår webbplats och i vår uppdragsrapport Ändringar av kontakt och ramavtal.

    b) Om den upphandlande myndigheten enligt ramavtalet inte är bunden att göra alla sina inköp av det som ramavtalet omfattar inom ramen för det aktuella ramavtalet kan sannolikt ett nytt ramavtal upphandlas, trots att det första ramavtalets löptid inte löpt ut. Många gånger tecknas ramavtal om två år med förlängningsoption om ”ett plus ett år” och då kan en möjlighet vara att inte utnyttja förlängningsoptionen. På samma sätt som ovan beror svaret på hur villkoren i ramavtalet är utformade.

    c) Ur upphandlingsrättslig synvinkel finns det sannolikt inga problem med att göra på det sätt som du beskriver i frågan. Dock kan det, precis som vi beskrivit ovan, finnas avtalsrättsliga aspekter som påverkar om det är förenligt med det aktuella ramavtalet eller inte.

    Uppdaterad: den 23 oktober 2019

    Med vänliga hälsningar,
    Sara Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.